Fel vid sprängning blir inte utrett

 

Finnboda Sprängningen som gick fel vid Finnboda parkväg i början på april kommer inte att ge anledning till någon ingripande från Arbetsmiljöverket. Det säger Stefan Stjernfeldt, inspektör vid AMV.

– Vi har kommit fram till att berg är vad berg är. Det är svårt för oss att komma vidare med det, sådana här händelser är färskvaror, säger han till Lokaltidningen Mitt i Nacka.

Det var den 4 april som en sprängmatta vid ett bygge i Finnboda inte täckte ordentligt och orsakade stensprut mot bostadshus som låg bredvid. Flera fönster krossades och fasaden på huset sprack på ett ställe.

För att komma till artikeln tryck HÄR

Arbetet på Oljeberget avbrutet – arbetsplatsolyckan utreds

Tidsperiod: 2009-08-12 00:00 – 2009-08-22 00:00

All verksamhet med sprängning och schaktning av Oljeberget är stoppad efter onsdagens tillbud med en okontrollerad sprängning. Skanska AB, som ansvarar för entreprenadarbetena, genomför nu skyndsamt en utredning av det inträffade. Arbetsplatsolyckan utreds också av Arbetsmiljöverket och Polisen.

Arbetena kommer att återupptas tidigast under nästa vecka och först efter att utredningarna är klara och då entreprenören kan säkerställa att inga ytterligare incidenter riskerar att uppstå.

Det var ca 14.45 på onsdagen den 12 augusti som en ofrivillig explosion inträffade när en bergborr stötte emot odetonerat sprängmedel i ett borrhål i berget. Den byggnadsarbetare som hanterade borren skadades lindrigt och fördes till Karolinskas akutmottagning för undersökning. Han kunde lämna sjukhuset efter några timmar. Stenar slungades åt olika håll vid explosionen men ingen människa träffades. Vissa materiella skador uppstod pga stensplitter.

För att komma till artikeln tryck HÄR

Varning för dolor

Odetonerat sprängmedel i schaktmassor ställer till problem i anläggningsbyggandet. Under senare år har ofrivilliga explosioner orsakat en rad olyckor och tillbud. Nu skärps reglerna.

Odetonerat sprängmedel, så kallade dolor, har blivit ett hett diskussionsämne under senare tid, inte minst beroende på ett antal olyckor. Problemet uppstår när sprängkapslar och sprängämnen inte utlöser som de ska vid exempelvis tunnelbyggen. Om detta inte upptäcks kan sprängmedlet explodera i senare hanteringssteg när det utsätt för friktion.

Några exempel

Under två års spräng- och bergarbeten med Botniabanan inträffade ett 60-tal dolor vid utlastning, skutknackning eller krossning.

I augusti 2006 avled en person efter en sprängolycka i Huddinge när en grävmaskin kom åt odetonerat sprängämne. Vid explosionen slungades sten iväg och träffade mannen i huvudet.

Under hösten 2006 råkade NCC Roads i Stockholm ut för två tillbud där sprängmassor från tunnelbyggen exploderade under krossning.
– Sten sprutade och det var bara tur att ingen stod i vägen någon av gångerna, säger Thomas Blomgren, arbetsmiljöingenjör hos NCC Roads.

Vem tar ansvar?

Varför finns det då sprängmedel kvar i bergmassorna och vem har ansvaret? Roland Netterlind, vd för Bergsprängningsentreprenörernas förening, BEF, menar att såväl beställare som entreprenörer har ett ansvar.
– Det finns mer eller mindre säkra sprängmedel. Beställarna bör ställa krav på högsta säkerheten och kräva bästa möjliga sprängmedel och inte bara tänka lägsta pris. Man kan också, redan i konstruktionsskedet, utforma tunnlar och liknande på ett sånt sätt så man inte behöver använda ”farliga” sprängmedel, menar Roland Netterlind. Han tycker också att många kross- och schaktentreprenörer har gjort det för enkelt för sig genom att skylla på sprängarna.
– Alla som sett resultatet av en salva förstår att det är omöjligt att garantera att salvan är hundraprocentigt detonerad. Sprängarbasen ska naturligtvis göra en ordentlig besiktning men också en överlämning till nästa led med råd och riskbedömningar. Schaktare, skutknackare och krossare kan inte strunta i riskerna utan måste se till att utbilda sin personal och använda nödvändig säkerhetsutrustning.

Efter de många incidenterna vid Botniabanan, som förorsakade såväl materiella som personella skador, gjorde Arbetsmiljöverket en undersökning.
– Slutsatsen blev att två tredjedelar av de oavsiktliga detonationerna vid tunneldrift kunde härledas till bruket av detonerande stubin, så kallad cord, berättar Stig Adolfsson, handläggare vid Arbetsmiljöverket.

Nya regler ska öka säkerheten

Enligt Arbetsmiljöverket har användandet av detonerande stubin vid tunnelbyggen ökat sedan mitten av 80-talet och därmed också antalet dolor. Liknande erfarenheter har man i Norge. Där har detonerande stubin pekats ut som en riskfaktor. Nya regler som begränsar användningen har införts. Även det svenska Arbetsmiljöverket föreslår nu en begränsning av detonerande stubin i det nya regelverket för sprängarbeten som väntas träda i kraft den 1 juli i år.

Arbetsmiljörådet hos NCC Roads beslutade redan i höstas att företaget inte längre ska ta emot entreprenadberg som kan innehålla detonerande stubin.
– Vi skriver in detta i våra avtal och ställer krav på leverantörerna för att få fokus på problemet. Trots detta har vi även senare hittat cord i bergmassor som vi tvingats ta hand om även om vi inte haft några tillbud, berättar Thomas Blomgren. Han ser också utbildning som en viktig del i säkerhetsarbetet.
– Vi uppdaterar personalen så att alla vet hur odetonerat sprängämne ser ut och vad man ska göra när man stöter på det. Det är också viktigt att ha rutiner som säkerhetsavstånd och att alltid ha skydd på de maskiner som hanterar bergmassorna.

Kvaliteten på sprängmedel har försämrats

Åke Forsgärde är NCC Roads ansvarige för berghantering i norra Sverige. Han har 30 års erfarenhet av sprängmedel och anser att kvaliteten har försämrats under senare år.
– Tidigare hände det aldrig något. Men under 90-talet flyttades tillverkningen av dynamit till länder med lägre teknikkunnande och då började vi få den här typen av tillbud. Han välkomnarArbetsmiljöverkets nya regelverk som begränsar användningen av cord.
– Helt kommer inte problemet att försvinna. Det finns andra sprängämnen än cord som kan finnas i bergmassorna. Så grundregeln att alltid behandla en sprängsalva med respekt gäller. Jag har länge förespråkat att pansarglas och skyddsgaller ska vara obligatoriskt på lastmaskiner. Vid byggandet av Botniabanan har antalet oavsiktliga sprängningar minskat under 2006.
– Vi hade två oavsiktliga detonationer. Minskningen beror delvis på att vi spränger mindre, men också på att all uppmärksamhet gjort att alla entreprenörer i alla led har blivit mer medvetna om riskerna och skärpt säkerheten, säger Harry Sjödin, kvalitetschef vid Botniabanan.

TEXT: THOMAS EKENBERG
FOTO: ANDERS ANJOU

För att komma till artikeln tryck HÄR