Om denna sida

Välkommen till min blogg om sprängningsolyckor

Jag som driver denna blogg heter Henrik och har känt mig manad att skapa denna blogg. Efter att ha sett en serie tidningsartiklar under kort tid som hanterade just olyckor i samband med sprängning utförda av sprängföretag där allmänheten och entreprenörerna utsätts för stor fara,  beslutade jag mig att börja samla på pressklipp m.m. med avsikt att sätta fokus på farorna som kommer med sprängning.

Jag har börjat att inse att många av alla de sprängolyckor som sker i Sverige handlar rent om upphandlingsfrågor och om pengar. Flera av de tillbud och olyckor som sker beror på pågrävningar av så kallade dolor. Dolor är blindgångare som inte har detonerat/gått av vid själva sprängningen, detta är inget ovanligt utan förekommer relativt ofta vid sprängningar. Efter en utförd sprängning  går grävmaskiner in för att lasta bort sprängstenen,  det är då dessa pågrävningar sker.

” Grävmaskinister och andra på bygget riskerar livet vid grävning i bergmassor efter en sprängning. Sprängmedel som inte detonerat är i många fall så känsligt att det kan explodera om en grävskopa slår emot. – Det är som att spela rysk roulette, säger arbetsmiljöinspektör Ingvar Bergh.” Läs hela artikeln tryck HÄR 

En sådan pågrävning kan få förödande konsekvenser. Tryck HÄR  för att läsa om vilken konsekvens det kan bli.

Kan man då undvika denna typ av olyckor? Svar ja, det finns dolhundar upptränade för att hitta just dessa blindgångare, men som jag tidigare berört så är det en kostnadsfråga och pengar det handlar om och ingen vill ta denna kostnad. Ska då kostnaden behöva bli människoliv?

Jag har även förstått att yttre krafter styr över hur sprängarbetena utförs. Här nedan är en av artiklarna på webben som styrker mitt påstående.

Hämtat från en artikel i Byggnads arbetaren

”Att en sprängning kan bli mindre lyckad, känner alla Sveriges sprängare till av erfarenhet. Händer det vid en väg eller järnväg så ska han inte lastas mer en vid andra liknande tillfällen. Beställaren ska se till att arbetsmiljöplanen har tagit tillräcklig hänsyn till att riskarbetet sprängning kan utföras utan tidsbegränsning.

Är tiden mellan skjuten sprängsalva och tågpassering för kort så vilar hela det ansvaret på beställaren Trafikverket. Hade motsvarande sprängsalva skett vid trafikerad väg så hade man stängt av vägen tills den var rensad. När det gäller järnväg så törs Trafikverket p.g.a. avtal med trafikföretagen inte göra detta. Trafikverket är Sveriges största beställare av anläggningsarbeten.
Ingen entreprenör vågar/vill komma i onåd där.”

Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket har som uppgift att bland annat ombesörja för att arbetsplatserna skall vara så trygga som möjligt. Årligen rapporteras det in olyckor till Arbetsmiljöverket vilket man också är skyldig att göra. Det besynnerliga är att om man går in på arbetsmiljöverkets sida och läser om olyckor som är inrapporterad 2013 så hittar man inte en enda olycka/allvarlig incident gällande sprängning. Trots att jag har hitta 8 stycken som ligger här på bloggen. Faktum är att det ligger rapporter från 2007-2014 på Arbetsmiljöverkets sida men jag har inte hittat en enda en som handlar om sprängning. Är det så att Arbetsmiljöverket medvetet försöker att mörka detta problem?

Borde inte Stenregn över förskola efter sprängolycka eller kanske Träffades av flygande sprängsten vid sprängolycka finnas med i den rapporten? För att läsa rapporten tryck HÄR

Jag var tidigare anställd på ett tillverkande företag inom entreprenadsidan. I monteringshallen fanns det en liten hålighet i golvet. Vid en inspektion från AV så hamnade denna hålighet med i besiktningsprotokollet med hot om vite om detta inte åtgärdades av företaget. Detta är inget att orda om, om oturen skulle vara framme så skulle faktiskt någon kunnat snubbla till i denna hålighet och skada sig. Det som jag tycker är underligt är att samma Arbetsmiljöverk kan godkänna att grävmaskinister dagligen gräver runt i sprängmassor med risken att mista sitt liv vid en eventuell pågrävning av en dola/blidgångare och hur kan AV  godkänna att man står och borrar i dessa sprängmassor efter en salva när det inte finns någon som kan garanterar att det inte finns sprängmedel kvar i berget efter salvan. Om man skulle översätta dessa risker till det förtaget jag arbetade på skulle det  vara som att istället för den lilla håligheten i golvet  hade det i stället legat 2-3 stycke trampminor i golvet som vid otur skulle kunna brisera. Jag är övertygad om att då hade nog det inte räckt med hot om vite.

Säkrare metoder

Min förhoppning med denna blogg är att kunna bidra till att det utformas säkrare hantering och säkrare metoder används vid sprängning i framtiden och att antalet sprängolyckor kraftigt reduceras.

Kontakta mig!

Om ni har varit ute för någon incident gällande sprängning eller något annat gällande denna sida kan ni gärna skicka mig ett mail: henrik@sprangningsolyckor.se

 

Kommentera