Sprängsten nära träffa förskolebarn

En grupp förskolebarn i södra Ekkällan var nära att träffas av sprängsten från en närliggande byggarbetsplats. Nu har NCC stoppat fortsatta sprängningar i väntan på den internutredning som företaget beslutat inleda.

Det var i torsdags eftermiddag, vid 14.30-tiden, som det hände.

Omkring 15 barn mellan ett och fem år befann sig ute på gården till förskolan Rosenkällan, belägen på Rotegatan 10, tillsammans med personal när en kraftig smäll hördes från en byggarbetsplats cirka 200 meter bort.

Vid området där sprängningen ägde rum är NCC i färd med att uppföra flera bostadshus i olika etapper

Några sekunder efter detonationen hördes sprängstenar slå ned på det plasttak där en grupp småttingar satt och åt mellanmål.

– Det var tio barn och tre personal, säger förskollärare Lina Fredriksson som var en av dem som befann sig vid platsen.

– Det var fem eller sex stenar och formen på dem varierade. Storleken var mellan två och tre centimeter.

Hon berättar vidare:

avstandet-mellan-byggarbetspla

– Det var inte första gången som vi hörde en sprängning. Det har hänt flera gånger tidigare när vi varit utomhus, men den här var mycket kraftigare än alla andra. Vi reagerade direkt.

Flera barn, fortsätter Fredriksson, blev så rädda att de började gråta.

När småstenarna föll började några undra var de kom ifrån.

– Är det rymdstenar? frågade de.

En annan grupp barn, färre till antalet än de som satt och åt mellanmål, befann sig lite längre bort, men också de noterade den kraftiga detonationen.

Maths Johnsson, intendent på Linköpings utbildningskontor fick, liksom förskolechef Sara Engfelt, ta del av det som hänt.

– En anmälan om incidenten är upprättad och har skickats över till kommunens säkerhetsgrupp som hanterar den här typen av ärenden, säger Johnsson och fortsätter:

– Det var en olycka som kunde ha fått allvarliga konsekvenser. Därför är det viktigt att saken utreds ordentligt.

Sara Engfelt uppger att hon varit i kontakt med ansvariga på NCC och att man hela tiden haft en bra dialog med varandra, både före och efter torsdagens tillbud.

– Jag har fått veta att de rörde sig en om en rutinsprängning som utfördes av en erfaren person. Företaget tar fullt ansvar för händelsen. Personal därifrån har också besökt oss och informerat om det pågående bygget.

– Det finns inga motsättningar alls mellan oss i det här.

Den åtgärd som Engfelt vidtagit, förutom att hon fört samtal med NCC, är att hon informerat de föräldrar som har barn på förskolan.

– Det är ytterst viktigt att de får veta vad som hänt, vad vi gör och hur NCC agerar, säger hon.

Lina Fredriksson berättar att de barn som besökte gården, efter att den första reaktionen lagt sig en smula, grävde gropar i sandlådan.

– De sa att hålen hade orsakats av sprängningar. Alla tyckte att det var roligt och spännande.

Janne Flink, avdelningschef på NCC Öst, uppger att bolaget nu stoppat sprängningarna i väntan på den internutredning man beslutat genomföra.

– En sådan här sak ska egentligen inte kunna inträffa. Vi arbetar hårt med säkerhetsfrågor och om det skulle visa sig att det finns en lucka i våra rutiner ska vi självklart omedelbart täppa till den.

Sara Engfelt betonar att ingen, varken barn eller personal, skadades.

– Men vi kommer fortsättningsvis inte att ha någon verksamhet utomhus när NCC återupptar sprängningarna, säger hon.

– Företaget har dessutom lovat att informera oss när de sätter igång igen, så att vi kan förbereda oss och berätta för barnen vad som kommer att hända.

För att komma till artikeln tryck HÄR

Detta var inte första gången som förskolebarn utsätts för denna livs fara, detta skedde även 2013 vid Mystens förskola. Ska det verkligen få vara tillåtet att spränga bland folk när risken för att träffa personer och i detta fall förskolebarn är så stor. Jag anser att säkerhetsavståndet vid sprängning borde vara minst 500-600 meter. // Henrik

Stora stenar haglade – nu utreds den katastrofala sprängningen i Trosa

Sprängningen höll på att sluta i katastrof när stora stenbumlingar haglade in på gårdar bland människor. Nu utreder Arbetsmiljöverket händelsen.

Arbetsmiljöverket har tagit emot en anmälan från Trosa kommuns entreprenör Trotab efter en händelse vid Hagabergsvägen i Trosa den 3 augusti.

I samband med vägsprängningar, utförda av Trotabs underentreprenörer Bergsprängaren Forsberg AB, flög en stor mängd stenar i knytnävsstorlek in på tomter och träffade hus, bilar och sånär människor.

Ingen skadades i samband med händelsen. En utredning startades och arbetet avbröts. I anmälan till Arbetsmiljöverket framgår att försäkringsbolag kopplats in, liksom en konsultfirma, för att utreda vad som egentligen hände.

Förra veckan informerade Niklas Haglund, vd på Trotab, att sprängningsarbetena är fortsatt stoppade i avvaktan på polisutredningen. Dock återupptogs då vissa transportarbeten. Niklas Haglund uppger till SN att han inte vill kommentera händelsen ytterligare.

– Status är oförändrad sedan senast ni ställde frågor så jag har inga ytterligare kommentarer.

Inte heller Ulf Forsberg som driver Bergsprängaren Forsberg AB vill uttala sig ”under pågående utredning.”

I samband med händelsen fruktade vissa grannar att de skulle råka mycket illa ut och menade att de hade änglavakt när det ”bara” slutade med materiella skador.

– Man hade lika gärna kunnat få en sten i huvudet. Det var fruktansvärt obehagligt, jag trodde jag skulle dö. Alla var chockade, berättade Hanna Rosén.

För att komma till artikeln tryck HÄR

Hanna: ”Som en mardöm, trodde jag skulle dö”

Sprängningsarbetet gick fruktansvärt fel. Stenar i knytnävsstorlek slungades som meteorer genom luften och skadade hus, trädgårdar och bilar hundratals meter bort. Edvin, 7, var decimeter från att stenas men hade änglavakt – liksom flera andra.

På torsdagseftermiddagen besökte Hanna Rosén systern Torun Rosén, hennes man Mårten Nilsson och deras son Edvin på Hagabergsvägen 15 i Trosa.

– Jag satt här i stolen och Edvin stod där när det plötsligt small oerhört. Det började flyga hundratals stenar genom luften, bombprojektiller, som dumpade ner runt oss. En landade på altanen precis intill en halvmeter från mig. Den fortsatte in genom den öppna balkongdörren, över golvet och under soffan, säger Hanna Rosén och tillägger att många grannar var hemma och utomhus.

– Man hade lika gärna kunnat få en sten i huvudet. Det var fruktansvärt obehagligt, jag trodde jag skulle dö. Alla var chockade.

Trosa kommun bygger en väg genom Hagabergsområdet till kommunens nya tomter och omfattande sprängarbeten pågår i området. Det var under ett sådant som något gick oerhört fel och sprängstenar haglade in över tomter och träffade hus och bilar.

preview

Edvin berättar att det var hemskt läskigt när projektilerna från sprängområdet ca 100 meter bort kom flygande. Men sjuåringen är en tuffing med sinnesnärvaro.

– Jag blev jätterädd och en sten kom precis bredvid mig. Men jag sprang in så snabbt jag kunde för att inte träffas.

I gräset på baksidan av Torun och Mårtens tomt ligger 25-30 stenar i olika storlekar. Flera ligger kvar på altanen. En sten smällde in i fasaden och krossade en planka. Parets bil pepprades, repades och tillbucklades. Grannen bredvid fick bakrutan på sin krossad av en tung pjäs.

– Vissa stenar var ju 30 centimeter! Det sjukaste var att det flög stenar till grannar på andra sidan gatan som nästan fick ännu mer skador än vi på nybyggda hus. Och två byggjobbare fick kasta sig undan. Rena miraklet att ingen skadades, säger Mårten.

Ett nybyggt hus har bland annat fått omfattande fasad- och glasskador i form av spruckna och förstörda rutor.

– En del stenar stora som knytnävar landade 150-200 meter från berget som man sprängde i. Folk sprang för sina liv för att ta skydd. Någon hade kunnat dö om den blivit träffad av stenarna, säger en granne som vill vara anonym.

Händelsen polisanmäldes av grannar samtidigt som kommunen kontaktades och sprängningen stoppades. Polisen spärrade av sprängområdet. Dagen efter är grannarna fyllda av bubblande känslor. Man är arga och besvikna över att det kunde hända. Samtidigt mycket lättade.

– Man börjar skaka när man tänker på vad som hade kunnat hända, säger Mårten Nilsson.

Ännu en gång så går det totalt fel när det ska sprängas. Hur långt måste detta gå innan myndigheterna sätter ner foten? Ska det behöva krävas dödsfall innan någon agerar?// Henrik

För att komma till artikeln tryck HÄR

 

Pojke svårt skadad efter explosion

Polisen ryckte ut till Torshälla efter larm om en kraftig smäll och barnskrik.

Klockan 19.52 inkom ett samtal till polisen om en kraftig explosion och någon som skriker i närheten av Snäckberget i Torshälla.

— Skriket ska ha hörts någonstans vid Snäckberget, oklart på vilken sida av ån, säger Lennart Ahlin hos polisen i Eskilstuna.

När polisen kom fram anträffades en pojke på Storgatan nära hamnen med allvarliga skador på ena handen.

— Pojken har förlorat flera fingrar, han är förhoppningsvis förd till specialistsjukvård.

En ytterligare pojke var inblandad men klarade sig utan fysiska skador enligt polisen.

Polisen tror att olyckan ska ha skett i skogsområdet vid Snäckberget och söker nu efter flera farliga explosiva föremål på platsen. Polisen tror att det kan röra sig om eventuella tändhattar.

Vet man hur explosionen inträffade?

— Nej, de (pojkarna) har väl hittat något.

Så det kan ha legat explosiva saker på platsen?

— Ja, det är absolut livsfarligt.

Händelsen rubriceras som brott mot lagen om tillsyn av explosiva varor samt vållande av kroppsskada.

För att komma till artikeln tryck HÄR läs även Aftonbladets artikel  tryck HÄR

Ännu ett exempel på hur vårdslöst sprängare verkar hantera sina explosivämnen. Djupt beklagligt// Henrik

Larmet: Dynamitfynd vid Landvetter hotar resenärer

150 kilo dynamit har den senaste tiden hittats av grävmaskinister vid Landvetter flygplats.

Nu slår de larm om stora risker – både för resenärer och anställda, rapporterar Göteborgs-Posten.

I samband med en utbyggnad av bland annat kontorslokaler vid flygplatsen ska sprängare ha lämnat kvar de stora mängderna dynamit i bergresterna. I efterhand ska 150 dynamitlådor med högexplosiva dynamithattar ha hittats, som också Borås Tidning rapporterat om. 

Slog larm – åtgärdades inte

Flera personer som arbetar på platsen ska ha reagerat kraftigt. Men trots att de uttryckt sin oro och ilska för det statliga bolaget Svevia, som ansvarar för bygget, så ska inte mycket ha gjorts för att åtgärda situationen.

– På två dagar hittade jag 23 dolor. Det är mer än i hela mitt yrkesliv förut. Det är väldigt ovanligt – och ganska olustigt. Vi har många maskinister här som har småbarn, säger Mikael Svantesson som driver en av de entreprenadfirmor som har kontrakt med Svevia, till GP.

I en avvikelserapport från början av maj finns uppgifter om att en explosion ska ha ägt rum när en grävmaskinist stötte emot en sprängladdning med sin maskin. Ingen person ska ha kommit till skada vi explosionen.

– Nu håller de på och träter om exakt vad som hände. Men det blev rätt stora skador på krossen. Och det är först efter att det small som man har tagit tag i problemet och försöker göra någonting, säger Mikael Svantesson till GP.

”Vi är trygga i våra rutiner”

Enligt Svevia har det sammanlagt använts 500 ton sprängmedel på bygget. Den dynamit som inte detonerat ska inte utgöra några större risker, menar bolaget.

–  Vi är helt trygga i våra rutiner. Vi har gått igenom allt en extra vända och hittar vi några andra brister får vi rätta till dem ytterligare. Men jag har full respekt för hur man upplever situationen som grävmaskinist. Och jag beklagar att man inte känner att man har fått gehör., säger Erik Lundman, chef för division Anläggning på Svevia, till GP.

Nu genomförs en utredning av den rapporterade detonationen i maj. Enligt Svevia finns det inget som i nuläget bekräftar att en explosion ska ha ägt rum.

För att komma till den här artikeln tryck HÄR

Jag har på min blogg vid flera tillfällen uppmärksammat det allvarliga problemet med kvarlämnade sprängämnen vid byggarbetsplatser. När man ser hur vårdslöst sprängfirmorna hantera sprängämnen blir man både skärrad och faktiskt rent ut sagt förbannad. Jag tror ingen av dessa vårdslösa sprängare skulle vilja ge sig in i sprängmassorna med en grävmaskin efter utfört sprängarbete, hur kan de då tro att någon annan vill detta. Var finns ansvaret hos dessa sprängfirmor? // Henrik

För att läsa mer om ämnet tryck HÄR eller HÄR

 

Landvetterjobbet en lek med döden

Jag får in mer och mer information från allmänheten om olyckor tillbud. intresset för min blogg växer. Att sprängning skapar problem där personers liv sätts i fara är inget nytt. Jag fick av en journalist denna artikel som jag tycker är mycket läsvärd. Det är riktigt skrämmande att man använder grävmaskinister som levande minröjare. Det man undrar är vad gör myndigheterna åt problemet? Som framgår av artikeln så verkar det som de inte gör någonting alls. Riktigt skrämmande faktiskt// Henrik

– Grävmaskinisterna används som levande minröjare

Över 150 dolor, alltså 150 kilo odetonerad dynamit, har grävts upp på Landvetters nya byggplats. Sprängningen har genomförts så slarvigt att de grävmaskinister och övrig personal som arbetar i området riskerar sina liv varje dag – stöter grävmaskinen till en dold dynamitladdning exploderar den.

Arbetsmiljöverket har fått rapporter om dolorna från de anställda. De har fått anonyma påringningar. De vet om vad som sker. Och gör ingenting.

Gräventreprenör Mikael Svantesson lägger upp rapport efter rapport på bordet. Det är dokumentationen över den ofattbart stora mängd dolor som hittats under arbetet på Landvetter. Han och övriga har gång på gång påtalat de enorma säkerhetsbristerna för såväl Svevia, som har totalentreprenaden, såväl som för Arbetsmiljöverket. Men han gör det för döva öron.

De totalt minst 150 dolorna är inte bara 150 icke detonerade dynamitgubbar – de är även 150 potentiella dödsfällor för den personal som arbetar med att köra bort det skjutna berget. Stöter grävmaskinen till en dola exploderar den. Det skulle inte vara första gången det händer.

Det här är arbetssituationen för dagens grävmaskinister och övrig entreprenadpersonal. Och situationen på Landvetter är inte ens unik – men det är en verklighet som ingen i ansvarig ställning vill höra talas om.

Idag svarar Svevia knappt på de frågor som ställs angående Landvetterbygget. Gräventreprenörerna uppmanas bara att hålla tyst och inte prata med journalister, arbeta gratis medan de riskerar livet, och det antyds att de kommer få svårt att få uppdrag i branschen om de bråkar.

Mikael Svantesson och en kompanjon fick för ett och halvt år sedan uppdraget att gräva efter sprängningarna för de nya kontor- och logistiklokalerna när Göteborg-Landvetter flygplats bygger ut. Glädjen var stor. Det omfattande uppdraget var deras, och de skulle nu få en chans att utveckla sina företag. Men det tog inte många veckor innan de började bli oroliga på allvar. Mardrömmen hade bara börjat.

Sprängfirman borrade hålen med fyra meters mellanrum, vilket gjorde att de losskjutna stenarna, de så kallade skuten, blev gigantiska.

Svantesson berättar att han tvingats hantera flera tusen skut på 20-80 ton som han rullade iväg med hjälp av grävmaskinen. Det går inte att lyfta sådana jätteblock ens med en 90 ton tung grävmaskin. Skuten borde istället vägt 2-3 ton. Men sprängfirman ville spara pengar, och därför borrade de färre hål. De ville ladda med färre dynamitgubbar.

Kostnaden vältrade de istället över på gräventreprenörerna som fick ta hela den ekonomiska smällen. Projektet är rejält försenat, och i och med kontraktets utformning kräver Svevia att de två grävmaskinsföretagen med personal jobbar gratis.

De två gräventreprenörerna har tillsammans sju maskiner, grävmaskiner och dumprar. I och med att sprängningen utförts på det sätt den har så är slitaget på maskinerna enormt stort. Efter bara ett par månaders arbete gick Mikael Svantessons grävskopa sönder och fick repareras för en kvarts miljon. Idag står han med tre nedslitna dumpersflak och med reparationskostnader på ytterligare en miljon.

Efter mindre än ett halvår, alltså före sommaren 2016, byttes sprängfirman ut. Entreprenörerna andades ut och trodde på bättre tider. Men det blev om möjligt än värre när Norrbottens Bergteknik tog över.

Vid bergsprängningar detonerar inte alltid alla dynamitgubbar. Det finns flera skäl till det. Berget kan vara svårt att arbeta i. Det varierar också beroende på sprängarnas skicklighet.

Antalet funna dolorna, alltså odetonerade dynamitgubbar, har bara accelererat i antal under det senaste halvåret. Sedan den första februari i år har grävarna hittat 100 dynamitgubbar, alltså hundra kilo dynamit. I hälften av dolorna har också en tändhatt hittats vilket gör den än farligare. Det är enbart tur att ingen dola exploderat och dödat eller skadat någon av den anställda personalen på grävfirmorna.

 -Vi har hittat 100 dolor på fyra månader. Det är 100 dynamitgubbar, alltså 100 potentiella dödsfällor, för dem som arbetar på bygget på Landvetter. Det berättar Mikael Svantesson  och Kristina Marelius, båda Säffle Entreprenad AB.

– Vi har hittat 100 dolor på fyra månader.
Det är 100 dynamitgubbar, alltså 100 potentiella dödsfällor, för dem som arbetar på bygget på Landvetter.
Det berättar Mikael Svantesson och Kristina Marelius, båda Säffle Entreprenad AB.

Sprängarna, däremot, har sett till att de inte själva tar risker.

För olyckor händer. I oktober 2015 detonerade en dola då en grävmaskinist arbetade på Vångaberget utanför Kristianstad. Den 25-årige grävmaskinisten stenades bokstavligen till döds där han satt i sin hytt. Det tog närmare en timme för räddningstjänsten att få loss mannen. Vid en olycka på Hisingen för fem år sedan borrade en van sprängare på en dola. Han kastades tio meter upp i luften, är idag blind, saknar ett ben och behöver hjälp med allt han gör. Hans liv räddades efter 50 operationer.

Under loppet av två dagar hittade Mikael Svantesson 23 dolor, alla med tändhattar i, där han grävde på Landvetter. Totalt är de 17-18 personer som varje dag riskerar sina liv genom att infinna sig på sina arbeten.

– Övriga är lika utsatta som jag, säger entreprenören och grävmaskinisten Mikael Svantesson.

Alla på arbetsplatsen vet hur farligt det är. Ilskan är stor.

– Ibland är det rena lynchstämningen gentemot Svevia.

De två entreprenörerna på Landvetter har skrivit rapport efter rapport och lämnat till Svevia men Svevia rapporterade inte händelserna till Swedavia, som äger flygplatsen, eller till Arbetsmiljöverket. Möte efter möte har hållits mellan de två entreprenörerna och Svevia. Ett löfte var att en sprängare skulle vara med och syna av området innan grävmaskinisterna tog vid efter varje sprängning. Men det skedde aldrig. Och när man misstänkte att en dola fanns kvar i berget undersöktes det inte. Istället sprängde man en ny salva, och då riskeras dolan att döljas under massorna. Sedan skickas grävmaskinisterna dit igen. Som på nytt får agera levande minröjare.

När Norrbottens Bergteknik kom till Landvetter i mitten av förra året förvärrades situationen.

Sprängningen gick ovanligt sakta. De två gräventreprenörerna får betalt per bortkört ton. De hade räknat med att få köra bort 22.000 ton per vecka som det stod i upphandlingen. Men sprängarfirman lyckades bara spränga mellan 6 och 16 kubikmeter.

– Fortsätter det så här är vi inte klara innan midsommar nästa år, spådde gräventreprenör Mikael Svantesson då.

Dessvärre fick han rätt. Bygget skulle enligt planen vara klart och slutbesiktigat vid årsskiftet. Men uppdraget är inte färdigt än.

Bland annat användes en slags emulsionssprängämne, som är svårare att få att detonera. Med den följd att antalet dolor ökade. Efter det att stora mängder dolor hittades blev entreprenörerna lovade att den sortens sprängmedel inte skulle användas. Men Mikael Svantesson hittade återigen dola efter dola av just den sort som man sade inte längre användes. Förklaringen var att sprängfirman ”hittat” ytterligare tio lådor, alltså 200 dynamitgubbar, med den typen sprängämne, och den ville de göra slut på (dynamit är försedd med ”bäst före-datum”).

Så med livet som insats för grävmaskinisterna och övriga sparade sprängfirman på kostnaden igen.

Slarvigheten hos sprängfirman tog sig alla möjliga uttryck. I augusti 2016 skulle en stor salva skjutas. Sprängaren körde iväg med sin bil och hade glömt stänga bakdörren – med den följden att Mikael Svantesson fick plocka upp över 60 dynamitgubbar som låg spridda över vägen.

Vid ett annat tillfälle lämnade firman lådvis med dynamit obevakad intill en väg där joggare och flanörer ibland syns till, och åkte sedan iväg på ett ärende.

Norrbottens Bergteknik har flera gånger varit i blåsväder. I oktober 2016 kastades en jättesten på 300 kilo genom avspärrningsstaketet mot landningsbanan. Vid ett annat tillfälle kastades sten mot den hårt trafikerade Riks 40 och träffade en bil.

Intill ett bostadsområde i Mariefred använde sprängfirman dynamit under ett arbete 50 meter från bostäder med den följd att tre-fyra stenar på vardera minst 100 kilo kastades mot bostäderna. En sten hamnade på barnens cyklar, en annan bland leksaker vid ett annat hus.

Vid avspärrningen till bygget i Landvetter står stora skyltar med säkerhetsföreskrifter. ”Välkommen till en säker arbetsplats”. Här använder vi hjälm och skyddsskor deklareras stolt.

– Men en liten plasthjälm är inte till någon större hjälp om en dola exploderar under marken framför en.

Skylten blir i sig ett hån mot den personal som utsätts för de enorma riskerna med dolorna.

Tavlan där Svevia välkomna till en ”säker  arbetsplats” finns vid bygget på Landvetter – en arbetsplats där personalen hittat 150 kilo dynamit bland stenmassorna där de gräver och arbetar varje dag.
Tavlan där Svevia välkomna till en ”säker arbetsplats” finns vid bygget på Landvetter – en arbetsplats där personalen hittat 150 kilo dynamit bland stenmassorna där de gräver och arbetar varje dag.

Hur mycket dolor som nu finns kvar i marken är det ingen som vet – det enda som är säkert är att kvarlämnad dynamit finns i marken. Särskilt i ett område som kallas myren.

Från början lär Svevias Jönköpingskontor varit ansvarigt för bygget, men idag har ansvaret övergått till Göteborgskontoret. Sveviapersonal från Göteborg har för entreprenörerna ondgjort sig över Jönköpingskontorets bristande kunskap. Grävpersonalens tolkning är att Svevia från början placerat alldeles för oerfaren personal som ansvariga för det stora projektet.

Norrbottens Bergteknik, som är auktoriserad av BEF, Bergsprängnings Entreprenörers Förening, väljer att inte svara i telefon eller ringa åter när vi försöker kontakta dem.

Svevia säger att de sätter säkerheten främst och följer alla regler. Swedavia väljer att inte svara alls.

Även personal från Arbetsmiljöverket har varit på Landvetter. Men enligt personalen på plats tittade de i sina papper och frågade om de följde reglerna. De anmärkte på att Svantesson stängt av en larmsignal på den egna grävmaskinen. Sedan syntes de aldrig mer till.

Och grävmaskinisterna och övrig personal tvingas fortsätta gå till ett livsfarligt arbete – allt medan ansvariga på det statliga bolaget Svevia och på Arbetsmiljöverket tittar åt ett annat håll.

En person död efter explosion

Efter en explosion i en sprängmedelsfabrik i Gyttorp utanför Örebro tidigt på söndagsmorgonen omkom en man i 30-årsåldern.

Uppgifterna bekräftas av polisen:

– Vi har underrättat mor, far och syskon, säger Jens auf der Heide, vakthavande befäl vid polisen i Bergslagen

Klockan 05.40 på söndagsmorgonen kom det in samtal från SOS Alarm till polis, räddningstjänst och ambulans om en explosion i Oricas lokaler i Gyttorps utanför Örebro.

Företaget tillverkar sprängmedel och tändmedel.

En person, en man född 1987, har bekräftats avliden. Enligt SvT Nyheter Örebro var det en sprängkapsel som plötsligt exploderade.

– Fyra personer var inblandade på samma plats. Det är konstaterat att en är avliden. De andra tre är oskadda, säger inre befäl Kjell Haglund.

Enligt Nerikes brandkår var det en kraftig explosion som skedde inne i byggnaden.

– Takkonstruktionen har gett vika, och det blev väldigt mycket rök, så det har varit svårt att orientera sig på platsen, säger Kjell Haglund. Men det är ingen brand – det blir ju oftast inte det när det sker en explosion.

680 (1)

Polisen: Ingen risk att det ska explodera igen

Jens auf der Heide, vakthavande befäl vid polisen i Bergslagen, säger att en utredning måste visa vad som har gått fel och som lett fram till explosionen:

– Vi har spärrat av området och kommer att ha tekniker, förhoppningsvis redan i dag, som kan undersöka platsen, se om de kan få fram någonting och prata med verksamhetsansvariga, säger han.

Under förmiddagen har polisen underrättat anhöriga om den tragiska explosionsolyckan. Utanför företaget vajar flaggor på halv stång.

Polisen rubricerar händelsen som en arbetsplatsolycka och vållande till annans död.

Ingen är misstänkt för brott.

Är det någon fara för allmänheten?

– Nej, vad jag vet finns det ingen anledning att tro att det ska smälla eller explodera igen, säger Jens auf der Heide.

För att komma till artikeln tryck HÄR

Flygande stenar krossade rutor och förstörde bilar på Scania i Enköping

dagenspress 

dagarna genomfördes sprängningsarbeten på en grannfastighet till fordonstillverkaren Scania:s verksamhet i Enköping. Men något gick fel och personalen på Scania utsattes för fara.

”Vid sprängning 18:08 idag så kommer det stenar flygande som träffar vår verkstad med skador på fasad samt krossade fönsterutor. En sten har flugit genom vår kundmottagning in i verkstadslokalen. På plats vid tillfället jobbade fyra personer”, skriver en chef för verksamheten i en anmälan till Arbetsmiljöverket.

Enligt chefen blev även ett flertal fordon som varit parkerade på verkstadsgården skadade.

För att komma till artikeln tryck HÄR

 

Allvarliga sprängincidenter mörkas

Jag har märkt att det sker flera allvarliga spräng incidenter där sprängföretagen försöker mörka det hela. Inga anmälningar görs till Arbetsmiljöverket vilket det finns krav på att det ska göras vid allvarliga incidenter.

Sprängföretagen försöker betala sig fria, oftast med ersättningar som är betydligt lägre än de skador de orsakat. Jag har fått information om att vissa sprängföretag till och med är hotfulla mot de drabbade för att den drabbade inte ska anmäla skadorna. Exempel på detta finns i artikeln om den allvarliga sprängincident som skedde i Mariefred alldeles nyligen.

Jag har fått in en artikel nedan från en av mina läsare som också visar på detta faktum att vissa sprängföretagen gör allt för att mörka sina misstag.

Att det sker omkring 30 allvarliga incidenter per år i Sverige inom sprängning är i sig oerhört allvarligt, att det sedan även verkar finnas ett mörkertal gör det hela ännu mer skrämmande.

Om ni har råkat ut för en händelse där ni har blivit erbjudna pengar för att vara tysta eller rent av blivit hotade får ni gärna höra av er till mig. henrik@sprangningsolyckor.se

Sprängsten gick genom husvagnstak

En decimeterstor sprängsten gick rakt genom taket på en husvagn så att spån och frigolit yrde runt i vagnen vid en sprängning för några veckor sedan.

Husvagnen stod uppställd på en arbetsplats på Hisingen i Göteborg, och ägs av en anställd på ett företag som utför arbete i området. Förödelsen mötte husvagnsägaren när han åkt tillbaka till arbetsplatsen efter att han av sin kollega fått ett sms om vad som hänt.

Enligt sprängfirman stod husvagnen på mindre än hundra meter från sprängplatsen.

 

Skada uppkommen vid misslyckad  sprängning
Skada uppkommen vid misslyckad sprängning

En fin, modern logistikpark, Hisingen Logistikpark byggs alldeles vid Hisingsleden, bara 15 minuters väg från Göteborgs hamn. Det är största satsningen som gjorts i Sverige, och första etappen på bygget har just påbörjats. Därför sprängs det på ett stort område vid Sörredsvägen i Torslanda.

I jobbet som anställd på ett entreprenadföretag ingår att den anställde åker runt på arbetsplatser till olika byggplatser i landet, och hans husvagn står på en uppställningsplats intill de övriga anställdas husvagnar. De arbetar långa dagar, och slutar vanligtvis inte förrän vid sextiden på kvällen. I gengäld åker de hem efter lunch på torsdagar, och har fredagar lediga. Det är kompensationen för ett i övrigt slitsamt men nödvändigt arbete.

Så på torsdagen vid tvåtiden satte sig den anställde i bilen och åkte hem.

En kollega till honom var kvar på arbetsplatsen den aktuella dagen, och råkade av en händelse få se vad som hänt med husvagnen som är den anställdes hem under veckorna. Du vet säkert om vad som hänt, skrev kollegan i sitt sms. Men det visste inte den anställde.

Istället kom beskedet via smset från kollegan. Det bifogade fotot visade att på husvagnstaket stod en plasthink som skydd för ösregnet över det stora hål stenen orsakat.

Den anställde tog en kompis med sig och åkte tillbaka till arbetsplatsen, ett par timmars resväg från hemmet. När de gick in i husvagnen stod de med fötterna i vatten. Inuti vagnen låg flisor och frigolit överallt. Det tog dem en timme att städa upp och att med hjälp av handdukar försöka få vagnen torr. Men vätan hade redan förstört golvet som nu är mjukt. Soffan var genomdränkt.

Stenen hade gått rakt genom taket, slagit sönder ett skåp och sedan gjort ett rejält märke i tröskeln.

I och med att det är hans hem under stora delar av året måste det vara en rejäl vagn. Den är vinterisolerad och utrustad med golvvärme.

Den anställde vill därför ha 100.000 kronor i ersättning, alltså motsvarande det värde som liknande husvagnar finns till salu för på nätet.

Ingen från sprängföretaget, Bergbolaget AB i Nässjö, kontaktade honom den aktuella dagen, utan husvagnsägaren kontaktade själv firman veckan efter.

–  Ärendet föll mellan stolarna, säger Carl Rosander, ansvarig för losshållning,   anläggningsprojekt på Bergbolaget AB.

Olyckan hände den 30 mars 2017, men olyckan lär inte ha anmälts förrän den 18 april till försäkringsbolaget. Så än har husvagnsägaren ingen ersättning fått.

Det har hänt ett antal incidenter när Bergbolaget sprängt. Det gör det vid snart sagt alla byggen.

Carl Rosander, ansvarig för losshållning anläggningsprojekt, säger så här:

–  Området var utrymt och ingen personal fanns i närheten vid det här tillfället.

Själva husvagnen stod dock enligt sprängfirman på närmare än hundra meters avstånd från den plats där sprängningen skedde.

Rosander bekräftar att ingen uppgörelse skett med husvagnsägaren än. På frågan om varför anmälan till försäkringsbolaget dröjt säger han:
– Vi har inte vetat omfattningen av skadorna.

Därför menar han att företaget dröjt med anmälan av incidenten.

Händelsen har inte heller anmälts till Arbetsmiljöverket:
– Det var inom riskområdet, inom arbetsområdet. Vårt säkerhetsområde är betydligt större. Som jag uppfattat det så ska tillbud där personal kan skadas anmälas.

Vad gäller ersättningen så säger man från företaget att det inte kommer att vara något problem.

–   Oavsett vad försäkringsbolaget säger så kommer vi att lösa det ekonomiskt med husvagnsägaren så att han går skadefri, förklarar Rosander.

”Plötsligt känns det som vi bor i ett nytt gammalt hus”

MARIEFRED

Trots familjens Wallmarös uttalade oro och protester återupptog Skanska sprängningsarbetet intill familjens hus på torsdagen.

— Ska någon behöva dö för att de ska sluta, säger Jonny Wallmarö som polisanmält byggbolaget efter tisdagens misslyckade sprängning.

Tidigt på tisdagskvällen skadades familjen Wallmarös villa på Jägarbacken i Marielundsviken svårt efter en sprängning som gick fel. Familjen var som tur var inte hemma när olyckan inträffade och att händelsen över huvud taget ägt rum fick de reda på ett par timmar senare av en granne. Nu känner de sig både oroade och förbannade över byggbolaget Skanskas agerande.

— Det är en skandal att ingen från Skanska tagit initiativ och kontaktat oss. Vi har fått söka upp dem och så ifrågasätter de varför vi varit i kontakt med media. Det är media som har hört av sig till oss. Någon från byggbolaget borde ha funnits här och berättat vad som hänt när vi kom hem på tisdagskvällen, säger Emilie Wallmarö irriterat.

Både hon och maken Jonny Wallmarö var hemma från jobbet även på torsdagen. Förutom kontakter med ansvariga på byggbolaget Skanska, försäkringsbolag och jurister, så är det mycket att se över.

— Dagen efter olyckan var de snabba med att röja upp och plocka undan stenblock på tomten och byta ut tegelpannor på taket. Vi hade platschefen från Skanska och representanter för deras underentreprenör Norrbottens sprängteknik AB här flera timmar. Det kändes så där, som att de bara ville få allt överstökat och gå vidare, berättar Jonny Wallmarö.

— De kom hit och satte upp ett nytt hönsnät vid tomtgränsen mot sprängområdet tio meter bort och frågade om vi ville hämta ut nya barncyklar på Jula för 5 000 spänn. Det är ju direkt löjligt. Barnen är jätteoroliga och vill inte vara här. De tycker inte att det känns säkert. Jag vill inte bara höra att Skanska bryr sig, jag vill känna det också, säger Emilie Wallmarö.

En spricka i berget, det är den förklaring som de fått till att olyckan kunde inträffa. Men de undrar ändå hur det kunde gå så fel.

— De måste väl ändå göra en seriös riskbedömning och ha väl tilltagna säkerhetsavstånd innan de sätter igång och spränger, resonerar Jonny Wallmarö.

Han och hustrun beskriver känslan efter den misslyckade sprängningen som en stor mental anspänning. De är märkbart oroade över hur stor skada som deras hus tagit och förutsätter att Skanska ska ersätta såväl ytliga som dolda skador.

— Helt plötsligt känns det som vi bor i ett nytt gammalt hus, säger Emilie Wallmarö och undrar vilka skador som inte syns på ytan.

Enligt familjen Wallmarö har samtliga jurister som de varit i kontakt med efter olyckan uppmanat dem att stämma byggbolaget.

— Först bad vi Skanska att sluta spränga så nära vårt hus. Vi fick besked att det inte skulle behövas och att de skulle fortsätta jobbet på andra sidan åsen. Men strax före lunch på torsdagen kom de och sa att de behövde spränga mer här utanför, säger Jonny Wallmarö och pekar på en bergknalle knappt 20 meter från huset.

Det var då som familjen beslutade sig för att polisanmäla byggbolaget.

— Känslan är att om man som privatperson gjort så här så skulle man få skaka galler. När någon spränger så att det flyger in saker i ens egendom så är det klart att vi polisanmäler det, säger Jonny Wallmarö.

På torsdagskvällen fick familjen Wallmarö besök av bland annat Skanskas regionchef Daniel Heimdahl och för första gången sedan incidenten tycker de att någon verkligen lyssnar på dem.

— Att det ska vara så svårt att kommunicera. Äntligen kom det några representanter från Skanska som gav intryck av att bry sig. De gav oss en konkret handlingsplan och utlovade både stöttning och konkreta åtgärder. Men vi vill fortfarande att de slutar spränga, säger Emilie Wallmarö.

Se SVT inslag tryck HÄR

Det som är riktigt skrämmande är att Norrbottens sprängteknik AB som utförde detta arbetet även stod bakom en allvarlig incident på Landvetter flygplats där stenar flög in på laddningsbanan vid en sprängning. Detta sprängföretag är dessutom auktoriserade av BEF vilket ska borga för säker sprängning enligt branschorganisationen BEF, helt ofattbart? Jag kan bara hålla med Jonny ”Ska någon behöva dö för att de ska sluta” //Henrik

För att komma till artikeln tryck HÄR