Landvetterjobbet en lek med döden

Jag får in mer och mer information från allmänheten om olyckor tillbud. intresset för min blogg växer. Att sprängning skapar problem där personers liv sätts i fara är inget nytt. Jag fick av en journalist denna artikel som jag tycker är mycket läsvärd. Det är riktigt skrämmande att man använder grävmaskinister som levande minröjare. Det man undrar är vad gör myndigheterna åt problemet? Som framgår av artikeln så verkar det som de inte gör någonting alls. Riktigt skrämmande faktiskt// Henrik

– Grävmaskinisterna används som levande minröjare

Över 150 dolor, alltså 150 kilo odetonerad dynamit, har grävts upp på Landvetters nya byggplats. Sprängningen har genomförts så slarvigt att de grävmaskinister och övrig personal som arbetar i området riskerar sina liv varje dag – stöter grävmaskinen till en dold dynamitladdning exploderar den.

Arbetsmiljöverket har fått rapporter om dolorna från de anställda. De har fått anonyma påringningar. De vet om vad som sker. Och gör ingenting.

Gräventreprenör Mikael Svantesson lägger upp rapport efter rapport på bordet. Det är dokumentationen över den ofattbart stora mängd dolor som hittats under arbetet på Landvetter. Han och övriga har gång på gång påtalat de enorma säkerhetsbristerna för såväl Svevia, som har totalentreprenaden, såväl som för Arbetsmiljöverket. Men han gör det för döva öron.

De totalt minst 150 dolorna är inte bara 150 icke detonerade dynamitgubbar – de är även 150 potentiella dödsfällor för den personal som arbetar med att köra bort det skjutna berget. Stöter grävmaskinen till en dola exploderar den. Det skulle inte vara första gången det händer.

Det här är arbetssituationen för dagens grävmaskinister och övrig entreprenadpersonal. Och situationen på Landvetter är inte ens unik – men det är en verklighet som ingen i ansvarig ställning vill höra talas om.

Idag svarar Svevia knappt på de frågor som ställs angående Landvetterbygget. Gräventreprenörerna uppmanas bara att hålla tyst och inte prata med journalister, arbeta gratis medan de riskerar livet, och det antyds att de kommer få svårt att få uppdrag i branschen om de bråkar.

Mikael Svantesson och en kompanjon fick för ett och halvt år sedan uppdraget att gräva efter sprängningarna för de nya kontor- och logistiklokalerna när Göteborg-Landvetter flygplats bygger ut. Glädjen var stor. Det omfattande uppdraget var deras, och de skulle nu få en chans att utveckla sina företag. Men det tog inte många veckor innan de började bli oroliga på allvar. Mardrömmen hade bara börjat.

Sprängfirman borrade hålen med fyra meters mellanrum, vilket gjorde att de losskjutna stenarna, de så kallade skuten, blev gigantiska.

Svantesson berättar att han tvingats hantera flera tusen skut på 20-80 ton som han rullade iväg med hjälp av grävmaskinen. Det går inte att lyfta sådana jätteblock ens med en 90 ton tung grävmaskin. Skuten borde istället vägt 2-3 ton. Men sprängfirman ville spara pengar, och därför borrade de färre hål. De ville ladda med färre dynamitgubbar.

Kostnaden vältrade de istället över på gräventreprenörerna som fick ta hela den ekonomiska smällen. Projektet är rejält försenat, och i och med kontraktets utformning kräver Svevia att de två grävmaskinsföretagen med personal jobbar gratis.

De två gräventreprenörerna har tillsammans sju maskiner, grävmaskiner och dumprar. I och med att sprängningen utförts på det sätt den har så är slitaget på maskinerna enormt stort. Efter bara ett par månaders arbete gick Mikael Svantessons grävskopa sönder och fick repareras för en kvarts miljon. Idag står han med tre nedslitna dumpersflak och med reparationskostnader på ytterligare en miljon.

Efter mindre än ett halvår, alltså före sommaren 2016, byttes sprängfirman ut. Entreprenörerna andades ut och trodde på bättre tider. Men det blev om möjligt än värre när Norrbottens Bergteknik tog över.

Vid bergsprängningar detonerar inte alltid alla dynamitgubbar. Det finns flera skäl till det. Berget kan vara svårt att arbeta i. Det varierar också beroende på sprängarnas skicklighet.

Antalet funna dolorna, alltså odetonerade dynamitgubbar, har bara accelererat i antal under det senaste halvåret. Sedan den första februari i år har grävarna hittat 100 dynamitgubbar, alltså hundra kilo dynamit. I hälften av dolorna har också en tändhatt hittats vilket gör den än farligare. Det är enbart tur att ingen dola exploderat och dödat eller skadat någon av den anställda personalen på grävfirmorna.

 -Vi har hittat 100 dolor på fyra månader. Det är 100 dynamitgubbar, alltså 100 potentiella dödsfällor, för dem som arbetar på bygget på Landvetter. Det berättar Mikael Svantesson  och Kristina Marelius, båda Säffle Entreprenad AB.

– Vi har hittat 100 dolor på fyra månader.
Det är 100 dynamitgubbar, alltså 100 potentiella dödsfällor, för dem som arbetar på bygget på Landvetter.
Det berättar Mikael Svantesson och Kristina Marelius, båda Säffle Entreprenad AB.

Sprängarna, däremot, har sett till att de inte själva tar risker.

För olyckor händer. I oktober 2015 detonerade en dola då en grävmaskinist arbetade på Vångaberget utanför Kristianstad. Den 25-årige grävmaskinisten stenades bokstavligen till döds där han satt i sin hytt. Det tog närmare en timme för räddningstjänsten att få loss mannen. Vid en olycka på Hisingen för fem år sedan borrade en van sprängare på en dola. Han kastades tio meter upp i luften, är idag blind, saknar ett ben och behöver hjälp med allt han gör. Hans liv räddades efter 50 operationer.

Under loppet av två dagar hittade Mikael Svantesson 23 dolor, alla med tändhattar i, där han grävde på Landvetter. Totalt är de 17-18 personer som varje dag riskerar sina liv genom att infinna sig på sina arbeten.

– Övriga är lika utsatta som jag, säger entreprenören och grävmaskinisten Mikael Svantesson.

Alla på arbetsplatsen vet hur farligt det är. Ilskan är stor.

– Ibland är det rena lynchstämningen gentemot Svevia.

De två entreprenörerna på Landvetter har skrivit rapport efter rapport och lämnat till Svevia men Svevia rapporterade inte händelserna till Swedavia, som äger flygplatsen, eller till Arbetsmiljöverket. Möte efter möte har hållits mellan de två entreprenörerna och Svevia. Ett löfte var att en sprängare skulle vara med och syna av området innan grävmaskinisterna tog vid efter varje sprängning. Men det skedde aldrig. Och när man misstänkte att en dola fanns kvar i berget undersöktes det inte. Istället sprängde man en ny salva, och då riskeras dolan att döljas under massorna. Sedan skickas grävmaskinisterna dit igen. Som på nytt får agera levande minröjare.

När Norrbottens Bergteknik kom till Landvetter i mitten av förra året förvärrades situationen.

Sprängningen gick ovanligt sakta. De två gräventreprenörerna får betalt per bortkört ton. De hade räknat med att få köra bort 22.000 ton per vecka som det stod i upphandlingen. Men sprängarfirman lyckades bara spränga mellan 6 och 16 kubikmeter.

– Fortsätter det så här är vi inte klara innan midsommar nästa år, spådde gräventreprenör Mikael Svantesson då.

Dessvärre fick han rätt. Bygget skulle enligt planen vara klart och slutbesiktigat vid årsskiftet. Men uppdraget är inte färdigt än.

Bland annat användes en slags emulsionssprängämne, som är svårare att få att detonera. Med den följd att antalet dolor ökade. Efter det att stora mängder dolor hittades blev entreprenörerna lovade att den sortens sprängmedel inte skulle användas. Men Mikael Svantesson hittade återigen dola efter dola av just den sort som man sade inte längre användes. Förklaringen var att sprängfirman ”hittat” ytterligare tio lådor, alltså 200 dynamitgubbar, med den typen sprängämne, och den ville de göra slut på (dynamit är försedd med ”bäst före-datum”).

Så med livet som insats för grävmaskinisterna och övriga sparade sprängfirman på kostnaden igen.

Slarvigheten hos sprängfirman tog sig alla möjliga uttryck. I augusti 2016 skulle en stor salva skjutas. Sprängaren körde iväg med sin bil och hade glömt stänga bakdörren – med den följden att Mikael Svantesson fick plocka upp över 60 dynamitgubbar som låg spridda över vägen.

Vid ett annat tillfälle lämnade firman lådvis med dynamit obevakad intill en väg där joggare och flanörer ibland syns till, och åkte sedan iväg på ett ärende.

Norrbottens Bergteknik har flera gånger varit i blåsväder. I oktober 2016 kastades en jättesten på 300 kilo genom avspärrningsstaketet mot landningsbanan. Vid ett annat tillfälle kastades sten mot den hårt trafikerade Riks 40 och träffade en bil.

Intill ett bostadsområde i Mariefred använde sprängfirman dynamit under ett arbete 50 meter från bostäder med den följd att tre-fyra stenar på vardera minst 100 kilo kastades mot bostäderna. En sten hamnade på barnens cyklar, en annan bland leksaker vid ett annat hus.

Vid avspärrningen till bygget i Landvetter står stora skyltar med säkerhetsföreskrifter. ”Välkommen till en säker arbetsplats”. Här använder vi hjälm och skyddsskor deklareras stolt.

– Men en liten plasthjälm är inte till någon större hjälp om en dola exploderar under marken framför en.

Skylten blir i sig ett hån mot den personal som utsätts för de enorma riskerna med dolorna.

Tavlan där Svevia välkomna till en ”säker  arbetsplats” finns vid bygget på Landvetter – en arbetsplats där personalen hittat 150 kilo dynamit bland stenmassorna där de gräver och arbetar varje dag.
Tavlan där Svevia välkomna till en ”säker arbetsplats” finns vid bygget på Landvetter – en arbetsplats där personalen hittat 150 kilo dynamit bland stenmassorna där de gräver och arbetar varje dag.

Hur mycket dolor som nu finns kvar i marken är det ingen som vet – det enda som är säkert är att kvarlämnad dynamit finns i marken. Särskilt i ett område som kallas myren.

Från början lär Svevias Jönköpingskontor varit ansvarigt för bygget, men idag har ansvaret övergått till Göteborgskontoret. Sveviapersonal från Göteborg har för entreprenörerna ondgjort sig över Jönköpingskontorets bristande kunskap. Grävpersonalens tolkning är att Svevia från början placerat alldeles för oerfaren personal som ansvariga för det stora projektet.

Norrbottens Bergteknik, som är auktoriserad av BEF, Bergsprängnings Entreprenörers Förening, väljer att inte svara i telefon eller ringa åter när vi försöker kontakta dem.

Svevia säger att de sätter säkerheten främst och följer alla regler. Swedavia väljer att inte svara alls.

Även personal från Arbetsmiljöverket har varit på Landvetter. Men enligt personalen på plats tittade de i sina papper och frågade om de följde reglerna. De anmärkte på att Svantesson stängt av en larmsignal på den egna grävmaskinen. Sedan syntes de aldrig mer till.

Och grävmaskinisterna och övrig personal tvingas fortsätta gå till ett livsfarligt arbete – allt medan ansvariga på det statliga bolaget Svevia och på Arbetsmiljöverket tittar åt ett annat håll.

En person död efter explosion

Efter en explosion i en sprängmedelsfabrik i Gyttorp utanför Örebro tidigt på söndagsmorgonen omkom en man i 30-årsåldern.

Uppgifterna bekräftas av polisen:

– Vi har underrättat mor, far och syskon, säger Jens auf der Heide, vakthavande befäl vid polisen i Bergslagen

Klockan 05.40 på söndagsmorgonen kom det in samtal från SOS Alarm till polis, räddningstjänst och ambulans om en explosion i Oricas lokaler i Gyttorps utanför Örebro.

Företaget tillverkar sprängmedel och tändmedel.

En person, en man född 1987, har bekräftats avliden. Enligt SvT Nyheter Örebro var det en sprängkapsel som plötsligt exploderade.

– Fyra personer var inblandade på samma plats. Det är konstaterat att en är avliden. De andra tre är oskadda, säger inre befäl Kjell Haglund.

Enligt Nerikes brandkår var det en kraftig explosion som skedde inne i byggnaden.

– Takkonstruktionen har gett vika, och det blev väldigt mycket rök, så det har varit svårt att orientera sig på platsen, säger Kjell Haglund. Men det är ingen brand – det blir ju oftast inte det när det sker en explosion.

680 (1)

Polisen: Ingen risk att det ska explodera igen

Jens auf der Heide, vakthavande befäl vid polisen i Bergslagen, säger att en utredning måste visa vad som har gått fel och som lett fram till explosionen:

– Vi har spärrat av området och kommer att ha tekniker, förhoppningsvis redan i dag, som kan undersöka platsen, se om de kan få fram någonting och prata med verksamhetsansvariga, säger han.

Under förmiddagen har polisen underrättat anhöriga om den tragiska explosionsolyckan. Utanför företaget vajar flaggor på halv stång.

Polisen rubricerar händelsen som en arbetsplatsolycka och vållande till annans död.

Ingen är misstänkt för brott.

Är det någon fara för allmänheten?

– Nej, vad jag vet finns det ingen anledning att tro att det ska smälla eller explodera igen, säger Jens auf der Heide.

För att komma till artikeln tryck HÄR

Allvarliga sprängincidenter mörkas

Jag har märkt att det sker flera allvarliga spräng incidenter där sprängföretagen försöker mörka det hela. Inga anmälningar görs till Arbetsmiljöverket vilket det finns krav på att det ska göras vid allvarliga incidenter.

Sprängföretagen försöker betala sig fria, oftast med ersättningar som är betydligt lägre än de skador de orsakat. Jag har fått information om att vissa sprängföretag till och med är hotfulla mot de drabbade för att den drabbade inte ska anmäla skadorna. Exempel på detta finns i artikeln om den allvarliga sprängincident som skedde i Mariefred alldeles nyligen.

Jag har fått in en artikel nedan från en av mina läsare som också visar på detta faktum att vissa sprängföretagen gör allt för att mörka sina misstag.

Att det sker omkring 30 allvarliga incidenter per år i Sverige inom sprängning är i sig oerhört allvarligt, att det sedan även verkar finnas ett mörkertal gör det hela ännu mer skrämmande.

Om ni har råkat ut för en händelse där ni har blivit erbjudna pengar för att vara tysta eller rent av blivit hotade får ni gärna höra av er till mig. henrik@sprangningsolyckor.se

Sprängsten gick genom husvagnstak

En decimeterstor sprängsten gick rakt genom taket på en husvagn så att spån och frigolit yrde runt i vagnen vid en sprängning för några veckor sedan.

Husvagnen stod uppställd på en arbetsplats på Hisingen i Göteborg, och ägs av en anställd på ett företag som utför arbete i området. Förödelsen mötte husvagnsägaren när han åkt tillbaka till arbetsplatsen efter att han av sin kollega fått ett sms om vad som hänt.

Enligt sprängfirman stod husvagnen på mindre än hundra meter från sprängplatsen.

 

Skada uppkommen vid misslyckad  sprängning
Skada uppkommen vid misslyckad sprängning

En fin, modern logistikpark, Hisingen Logistikpark byggs alldeles vid Hisingsleden, bara 15 minuters väg från Göteborgs hamn. Det är största satsningen som gjorts i Sverige, och första etappen på bygget har just påbörjats. Därför sprängs det på ett stort område vid Sörredsvägen i Torslanda.

I jobbet som anställd på ett entreprenadföretag ingår att den anställde åker runt på arbetsplatser till olika byggplatser i landet, och hans husvagn står på en uppställningsplats intill de övriga anställdas husvagnar. De arbetar långa dagar, och slutar vanligtvis inte förrän vid sextiden på kvällen. I gengäld åker de hem efter lunch på torsdagar, och har fredagar lediga. Det är kompensationen för ett i övrigt slitsamt men nödvändigt arbete.

Så på torsdagen vid tvåtiden satte sig den anställde i bilen och åkte hem.

En kollega till honom var kvar på arbetsplatsen den aktuella dagen, och råkade av en händelse få se vad som hänt med husvagnen som är den anställdes hem under veckorna. Du vet säkert om vad som hänt, skrev kollegan i sitt sms. Men det visste inte den anställde.

Istället kom beskedet via smset från kollegan. Det bifogade fotot visade att på husvagnstaket stod en plasthink som skydd för ösregnet över det stora hål stenen orsakat.

Den anställde tog en kompis med sig och åkte tillbaka till arbetsplatsen, ett par timmars resväg från hemmet. När de gick in i husvagnen stod de med fötterna i vatten. Inuti vagnen låg flisor och frigolit överallt. Det tog dem en timme att städa upp och att med hjälp av handdukar försöka få vagnen torr. Men vätan hade redan förstört golvet som nu är mjukt. Soffan var genomdränkt.

Stenen hade gått rakt genom taket, slagit sönder ett skåp och sedan gjort ett rejält märke i tröskeln.

I och med att det är hans hem under stora delar av året måste det vara en rejäl vagn. Den är vinterisolerad och utrustad med golvvärme.

Den anställde vill därför ha 100.000 kronor i ersättning, alltså motsvarande det värde som liknande husvagnar finns till salu för på nätet.

Ingen från sprängföretaget, Bergbolaget AB i Nässjö, kontaktade honom den aktuella dagen, utan husvagnsägaren kontaktade själv firman veckan efter.

–  Ärendet föll mellan stolarna, säger Carl Rosander, ansvarig för losshållning,   anläggningsprojekt på Bergbolaget AB.

Olyckan hände den 30 mars 2017, men olyckan lär inte ha anmälts förrän den 18 april till försäkringsbolaget. Så än har husvagnsägaren ingen ersättning fått.

Det har hänt ett antal incidenter när Bergbolaget sprängt. Det gör det vid snart sagt alla byggen.

Carl Rosander, ansvarig för losshållning anläggningsprojekt, säger så här:

–  Området var utrymt och ingen personal fanns i närheten vid det här tillfället.

Själva husvagnen stod dock enligt sprängfirman på närmare än hundra meters avstånd från den plats där sprängningen skedde.

Rosander bekräftar att ingen uppgörelse skett med husvagnsägaren än. På frågan om varför anmälan till försäkringsbolaget dröjt säger han:
– Vi har inte vetat omfattningen av skadorna.

Därför menar han att företaget dröjt med anmälan av incidenten.

Händelsen har inte heller anmälts till Arbetsmiljöverket:
– Det var inom riskområdet, inom arbetsområdet. Vårt säkerhetsområde är betydligt större. Som jag uppfattat det så ska tillbud där personal kan skadas anmälas.

Vad gäller ersättningen så säger man från företaget att det inte kommer att vara något problem.

–   Oavsett vad försäkringsbolaget säger så kommer vi att lösa det ekonomiskt med husvagnsägaren så att han går skadefri, förklarar Rosander.

”Plötsligt känns det som vi bor i ett nytt gammalt hus”

MARIEFRED

Trots familjens Wallmarös uttalade oro och protester återupptog Skanska sprängningsarbetet intill familjens hus på torsdagen.

— Ska någon behöva dö för att de ska sluta, säger Jonny Wallmarö som polisanmält byggbolaget efter tisdagens misslyckade sprängning.

Tidigt på tisdagskvällen skadades familjen Wallmarös villa på Jägarbacken i Marielundsviken svårt efter en sprängning som gick fel. Familjen var som tur var inte hemma när olyckan inträffade och att händelsen över huvud taget ägt rum fick de reda på ett par timmar senare av en granne. Nu känner de sig både oroade och förbannade över byggbolaget Skanskas agerande.

— Det är en skandal att ingen från Skanska tagit initiativ och kontaktat oss. Vi har fått söka upp dem och så ifrågasätter de varför vi varit i kontakt med media. Det är media som har hört av sig till oss. Någon från byggbolaget borde ha funnits här och berättat vad som hänt när vi kom hem på tisdagskvällen, säger Emilie Wallmarö irriterat.

Både hon och maken Jonny Wallmarö var hemma från jobbet även på torsdagen. Förutom kontakter med ansvariga på byggbolaget Skanska, försäkringsbolag och jurister, så är det mycket att se över.

— Dagen efter olyckan var de snabba med att röja upp och plocka undan stenblock på tomten och byta ut tegelpannor på taket. Vi hade platschefen från Skanska och representanter för deras underentreprenör Norrbottens sprängteknik AB här flera timmar. Det kändes så där, som att de bara ville få allt överstökat och gå vidare, berättar Jonny Wallmarö.

— De kom hit och satte upp ett nytt hönsnät vid tomtgränsen mot sprängområdet tio meter bort och frågade om vi ville hämta ut nya barncyklar på Jula för 5 000 spänn. Det är ju direkt löjligt. Barnen är jätteoroliga och vill inte vara här. De tycker inte att det känns säkert. Jag vill inte bara höra att Skanska bryr sig, jag vill känna det också, säger Emilie Wallmarö.

En spricka i berget, det är den förklaring som de fått till att olyckan kunde inträffa. Men de undrar ändå hur det kunde gå så fel.

— De måste väl ändå göra en seriös riskbedömning och ha väl tilltagna säkerhetsavstånd innan de sätter igång och spränger, resonerar Jonny Wallmarö.

Han och hustrun beskriver känslan efter den misslyckade sprängningen som en stor mental anspänning. De är märkbart oroade över hur stor skada som deras hus tagit och förutsätter att Skanska ska ersätta såväl ytliga som dolda skador.

— Helt plötsligt känns det som vi bor i ett nytt gammalt hus, säger Emilie Wallmarö och undrar vilka skador som inte syns på ytan.

Enligt familjen Wallmarö har samtliga jurister som de varit i kontakt med efter olyckan uppmanat dem att stämma byggbolaget.

— Först bad vi Skanska att sluta spränga så nära vårt hus. Vi fick besked att det inte skulle behövas och att de skulle fortsätta jobbet på andra sidan åsen. Men strax före lunch på torsdagen kom de och sa att de behövde spränga mer här utanför, säger Jonny Wallmarö och pekar på en bergknalle knappt 20 meter från huset.

Det var då som familjen beslutade sig för att polisanmäla byggbolaget.

— Känslan är att om man som privatperson gjort så här så skulle man få skaka galler. När någon spränger så att det flyger in saker i ens egendom så är det klart att vi polisanmäler det, säger Jonny Wallmarö.

På torsdagskvällen fick familjen Wallmarö besök av bland annat Skanskas regionchef Daniel Heimdahl och för första gången sedan incidenten tycker de att någon verkligen lyssnar på dem.

— Att det ska vara så svårt att kommunicera. Äntligen kom det några representanter från Skanska som gav intryck av att bry sig. De gav oss en konkret handlingsplan och utlovade både stöttning och konkreta åtgärder. Men vi vill fortfarande att de slutar spränga, säger Emilie Wallmarö.

Se SVT inslag tryck HÄR

Det som är riktigt skrämmande är att Norrbottens sprängteknik AB som utförde detta arbetet även stod bakom en allvarlig incident på Landvetter flygplats där stenar flög in på laddningsbanan vid en sprängning. Detta sprängföretag är dessutom auktoriserade av BEF vilket ska borga för säker sprängning enligt branschorganisationen BEF, helt ofattbart? Jag kan bara hålla med Jonny ”Ska någon behöva dö för att de ska sluta” //Henrik

För att komma till artikeln tryck HÄR

Stenblock regnade över hus i Mariefred efter katastrofal sprängning

MARIEFRED

Sju hål i taket, en krossad solpanel, ett spräckt fönster och ett stort stenblock som stoppades av grundplattan. Det och lite till blev resultatet när Skanskas sprängning i Marielundsviken gick snett sent på tisdagen.

— Det är jäkligt läskigt när man tänker på vad som kunde ha hänt om barnen var ute, säger Emilie Wallmarö som bor i det mest skadade huset.

När familjen Wallmarö kom hem till det nybyggda huset på Jägarbacken på tisdagskvällen anade de inte vad som hänt ett par timmar tidigare.

— Det hade börjat skymma och vi satte i gång med matlagningen. Snart ringde det på dörren och där stod grannen som ville prata med oss. De undrade om vi visste om att vi hade åtta stora hål i taket. Jag kollade bara på honom sen började jag skratta för det lät ju inte klokt. Vi trodde att han skämtade. Men det gjorde han inte, säger Emilie Wallmarö.

Området i Marielundsviken växer kraftigt och Skanska håller som bäst på att bereda mark och bygga lägenheter till Boklok, som ingår i Skanskakoncernen. Grannen berättade för dem att en sprängning två timmar tidigare, strax ovanför familjens hus, gått riktigt illa och att det regnat ner stora stenar över husen i området. Wallmarös hus verkar vara det som tagit det mesta av smällen.

— Det här får bara inte hända. Det är många barn ute och leker i området fram till tidig kväll och det är ruskigt olustigt att tänka tanken på om någon blivit träffad, säger Jonny Wallmarö ödmjukt.

När tidningen kommer till Jägarbacken på onsdagsmorgonen är Emilie och Jonny Wallmarö ute på tomten och kollar in förödelsen. Det mest påtagliga är alla hål i taket, men det mest oroväckande är det stora stenblock som krossat barnens cyklar och stannat till precis vid husets grundplatta.

— Det här ska inte få inträffa. Nu utreder vi vad som har hänt, kollar omfattningen av skadorna och tittar på vilka som har drabbats, säger Sacha Pardon, pressansvarig på Boklok.

Han berättar att det är en underentreprenör till Skanska som utför själva sprängningarna och att alla inblandade tar det som har hänt på yttersta allvar. Familjen Wallmarö ska få sitt tak åtgärdat redan under onsdagen.

— Det är klart att de inte spränger så illa med flit, men man tycker ju ändå att de borde vara extra försiktiga när så många hus ligger i närheten, resonerar Jonny Wallmarö.

Familjens tre barn är i skolan. Själva har det tagit ledigt för att reda upp i förstörelsen och invänta en expert som byggbolaget Skanska har lovat att skicka dit under dagen.

— Vi väntar tillökning och egentligen skulle vi på ultraljud på sjukhuset i dag. Det har vi ställt in för jag känner mig jättestressad över det som har hänt, säger Emilie Wallmarö.

De pekar ner mot hörnet av grannens tomt. Precis intill några leksaker, en klotgrill och tre omkullvälta cyklar ligger två stenblock stora som gamla tv-apparater.

— Deras barn var ute och lekte just där fem minuter innan de sprängde. Man blir helt förstörd bara man tänker på hur det kunde ha gått, säger Emilie Wallmarö.

Ännu en gång utsätts privatpersoner för denna livsfarliga verksamhet. Hur länge ska detta få fortgå? Fruktansvärt skrämmande tycker jag. Vad tycker ni? hör gärna av er om ni har synpunkter på denna fullständigt livsfarliga verksamhet. Maila mig på henrik@sprangningsolyckor.se

//Henrik

För att komma till artikeln tryck HÄR

Sprängolycka vid LKAB

Under tisdagskvällen detonerade kvarglömt sprängämne under en grävmaskin vid LKAB:s dagbrott i Leveäniemi utanför Kiruna.

Enligt de första uppgifterna inträffade händelsen när en grävmaskin körde på en kvarglömd sprängladdning som inte hade detonerats, en så kallad dola.

– Exakt hur det har gått till är inte utrett. V kan inte i nuläget säga om grävmaskinen körde på dolan eller om det var själva skopan som kom i kontakt med den. Föraren har i alla fall beskrivit det som att hela grävmaskinen skakade till, säger Kajsa Lindmark, kommunikatör på LKAB.

Området spärrades av

Både föraren och fordonet klarade sig utan skador. Produktionen stoppades och det berörda området spärrades av och söktes igenom.

LKAB kommer att anmäla händelsen till Arbetsmiljöverket.

– Vi ser det som ett allvarligt tillbud, säger Kajsa Lindmark.

Ännu en olycka där dolor/blindgångare är inblandade. Hur länge ska detta få fortgå? Ska grävmaskinister och andra entreprenörer behöva riskera sina liv på deras arbetsplatser ? Vad gör Arbetsmiljöverket? // Henrik
För att komma till artikeln tryck HÄR

66 kilo dynamit stals – är i orätta händer

Dynamitstöld mörkas

Publicerad

Säkerhetspolisen utreder flera bombattentat mot flyktingboenden och en vänsterlokal i Göteborg.

Samtidigt kan vi nu avslöja att 66 kilo dynamit med sprängkapslar kommit i orätta händer efter ett inbrott mot en obevakad dynamitlast i Gråbo utanför Göteborg.

Lastbilschauffören låg och sov då tjuvarna slog till.

– Det är aldrig bra att sprängämne försvinner, säger Henric Östmark, forskningschef vid Försvarets forskningsinstitut.

Ett uppbrutet lastbilssläp och en kartong med sprängkapslar dumpad i ett dike intill Stora Lundby golfbana utanför Göteborg är sista spåren efter tjuvarna som slog till mot den obevakade dynamittransporten i juni.

Tio kilo stulen dynamit med tillhörande sprängkapslar ingick i bomberna i Madrid 2004, det värsta terrordådet i europeisk efterkrigshistoria med 191 döda.

I det angripna lastbilssläpet, som bar tydliga orangea skyltar som skvallrade om det explosiva innehållet, fraktades över två ton dynamit och en stor pall med elektroniska sprängkapslar för leverans till en stor sprängämnesdistributör i Torslanda, då chauffören beslöt sig för att övernatta i sin lastbil invid landsvägen en bit utanför Göteborg.

Vaknade av ljud utanför lastbilen – upptäckte män

Tidigt på morgonen uppger chauffören att han vaknade av ljud utanför hytten och kunde bara se på när två, möjligen fler män, försvann i en mörk bil. Borta var 66 kilo dynamit och totalt åtta kartonger med sprängkapslar med ungefär samma vikt.

– De hade brutit sönder låskolven, brutit upp dörren så de måste haft med ordentliga verktyg, säger Janne Andersson, ägaren till Bertil Andersson i Hammar åkeri AB som ansvarade för dynamittransporten.

Han är mycket kritisk till att polisen inte kommit längre i utredningen av den försvunna dynamiten.

– De verkar inte bry sig. Jag fick bara ett papper om att det var nedlagt. Och jag vet inte varför heller för jag tycker det borde de kunna undersöka lite bättre tycker jag. De verkar inte söla något krut på det direkt, säger Janne Andersson.

Kopplade in Säpo

Dynamitkuppen hanterades som ett vanligt stöldärende på Alingsås lokalpolisområde och där bekräftas att utredningen lades ned på dagen tre månader efter anmälan gjordes.

Då hade en kvarglömd – eller dumpad – regnvåt kartong med sprängkapslar som hittades i ett dike inte långt från golfklubben skickats på fingeravtrycksundersökning – utan resultat.

680 (5)
En av de åtta lådorna med sprängkapslar hittades dumpad i ett dike inte långt från brottsplatsen

 

Ett registreringsnummer som chauffören memorerat var inte heller till någon hjälp – det gick till en motorcykel med ägare i Skåne.

– Det är nedlagt för vi kom inte längre, säger Anders Johansson, förundersökningsledare vid polisen i Alingsås som fattade beslutet om att lägga ner utredningen.

Men han kontaktade Säkerhetspolisen. Det skedde en månad efter stölden, berättar han.

 

Stölder av sprängmedel av den här omfattningen är inte vanlig och det kan finnas många intressenter till ett stort parti dynamit på den svarta marknaden. Inte bara inom den mindre seriösa delen av byggbranschen.

– Det är aldrig bra att sprängämne försvinner, säger Henric Östmark, forskningschef i frågor rörande sprängmedel och drivmedel vid Försvarets forskningsinstitut och jämför med de tio kilo dynamit som ingick i Madridbomberna 2004.

Stulen dynamit har använts vid terrordåd

Han hänvisar till en sammanställning han gjorde häromåret i en stor västsvensk utredning där nazister kommit över stora mängder dynamit. Den sammanställningen visade att dynamit med tillhörande sprängkapslar har varit huvudingrediens i flera av de stora uppmärksammade terrorattackerna i Europa.

I Madrid var det just stulen dynamit och stulna sprängkapslar som användes för det hittills värsta terrordådet i europeisk efterkrigshistoria. Den gången hade terroristerna placerat ut tio bomber med tio kilo dynamit och metallskrot vardera i tågvagnar. 191 människor dog i attacken.

680
Stulen dynamit och metallskrot dödade 191 människor vid terrorattacken i Madrid 2004. Varje bomb innehöll tio kilo dynamit.

I bomberna mot Londons tunnelbana och en dubbeldäckare året därpå användes hemmagjorda sprängkapslar och sprängämne, som enligt sammanställningen från Försvarets forskningsinstitutet, är likvärdigt med sprängkraften hos fem kilo vanlig dynamit.

680 (1)
Terrorister med ryggsäckar fyllda med fem kilo sprängmedel kopplade till sprängkapslar sprängde sig i London 2005. 52 människor dog.

Säpo utreder hemmagjorda sprängladdningar

Att så många elektroniska sprängkapslar är i orätta händer ser Anders Johansson vid Alingsåspolisen som särskilt allvarligt.

– Att blanda ihop sprängämne klarar de flesta av genom att slå på internet, för det behöver man inte vara någon raketforskare, men däremot att få igång explosionen det är ofta ett större bekymmer och då kommer de här sprängkapslarna väl till hands, säger Anders Johansson.

Just nu utreder Säkerhetspolisen, Säpo, också en serie hemmagjorda sprängladdningar som placerats vid flyktingboenden och en vänsterlokal i Göteborg. En städare skadades mycket svårt i en av sprängningarna och fyra personer med tydliga band till nazistiska Nordiska motståndsrörelsen är misstänkta i den utredningen.

680 (2)
Ett halvt kilo dynamit totalförstörde en gammal Saab vid Försvarets forskningsinstituts tester i samband med att 550 kilo dynamit hittades häromåret hos två män som i dag har samröre med nazistiska Nordiska motståndsrörelsen.

Chauffören: ”Det är lite hysch-hysch om det här”

Åklagaren vid riksenheten för säkerhetsmål, Mats Ljungqvist, håller i den utredningen och vill inte säga någonting om vilket sprängmedel som använts vid de tre bomberna men bekräftar att han känner till dynamitstölden.

– Jag känner till det. Frågan är då om det har någon betydelse för vår utredning: Nej, ingen direkt betydelse, säger Mats Ljungqvist.

Samtidigt väcker stölden frågor om säkerheten vid hanteringen av lagliga sprängmedel. Chauffören berättar i förhör att han åkte med sin stöldbegärliga och explosiva last från Askersund utanför Örebro under en söndag och skulle komma fram till bolaget som beställt dynamiten under kvällen.

Då grindarna som omgärdade bolaget var stängda valde han att köra in på småvägar vid Stora Lundby golfbana i Gråbo för att övernatta. Platsen han valde var en öppen parkeringsplats och han förklarar i förhör att han tyckte det var bättre än att köra in och sova där, än direkt intill en tungt trafikerad motorväg.

Chauffören själv har inte velat kommentera stölden.

– Det är lite hysch-hysch om det här, säger han och bollar frågorna vidare till åkeriets ägare.

Har ändrat rutinerna – för säkerheten

De bekräftar att man nu ändrat rutinerna så att deras chaufförer fått nycklar till inhägnade områden.

– Det var en olämplig parkering men så vitt jag kunde se inte straffbar, säger Anders Johansson vid Alingsåspolisen.

– Numera tror jag att de hade nycklar så att de kunde ställa sig innanför grindarna hos bolaget som de levererar till. Och det är naturligtvis så det ska gå till med en sådan typ av last. Han hade väl lite otur där när han valde plats helt enkelt.

Ännu en gång kommer dynamiten i orätta händer. Hur kan detta ske och framförallt vad gör myndigheterna åt detta? Myndigheterna har tidigare gått ut och erkänt att det inte finns ingen kontroll av dynamit och tyvärr verkar det som att detta stämmer. Man kan bara hoppas på att denna dynamit inte kommer att användas i något terrordåd framöver// Henrik

För att komma till artikeln tryck HÄR

Inlägg från en av min läsare

Jag har fått lite synpunkter från en av mina läsare det är alltid trevligt att få lite kommentarer, framför allt från personer som har erfarenheter från sprängning. Här nedan ser ni

”Hej Henrik. Jag vill bara belysa sprängningen lite grann. Jag har jobbat som sprängare i över 30 år och vet att ibland händer det oförklarliga. Jag brukar säga att bara för att matterna ligger på salvan är det ingen garanti för att ingenting  ska hända. Matterna minskar risken för kast men inte mer än så, det är en bra tumregel. Lite grann som en hastighetsbegränsning. Står det 90 km och man kör exakt 90 så är det ingen garanti för något. Det intressanta i dina artiklar är det med hundar som hittar odetonerat sprängämnes, det måste utvecklas till att när man sprängt färdigt och allt är utlastat då besiktar man med en hund punkt Slut. ”

Här kommer en till

”Hej igen Henrik. Jag har läst några artiklar till nu. Min förra kommentar gällde artikeln om Ingarö. Med den menar jag att även om man har täckt en salva ska man betrakta den som en otäckt salva och posta av med breda marginaler. Jag är säker på en sak och det är: Priserna på berghantering är inte tillfredsställande och då kanske säkerheten inte är det häller. Det sitter folk med i BEF som menar på att vi ska inte dumpa priserna och likaväl när anbuden öppnats så är det dom som dumpat priserna. Detta är en stor fara för kvaliteten och säkerheten.För att få ordning på säkerheten måste priserna upp, beställarna måste betala för säkerheten typ: besikta med en hund, en tidsplan som tillåter tung täckning och att det tar faktiskt längre tid med det.”

Jag tackar Michael Lindegren för hans inlägg.

Jag håller med Michael i han analys av problemen inom sprängning. Att det sker så många incidenter inom sprängning beror nog till en stor del om upphandlingsfrågor. Om upphandlingsunderlaget skulle vara bättre och mer omfattande skulle sprängarna inte behöva rucka på säkerheten. man skulle då kunna räkna in dolhundar och man skulle kanske kunna ersätta sprängning med säkrare metoder i känsliga miljöer. Men då måste detta finnas med i upphandlingen så att alla kan räkna med detta på lika villkor.

Skicka gärna in kommentarer till henrik@sprangningsolyckor.se

Dynamit lämnades intill gångvägar

Trots larm till kommunen lämnades fullt synligt sprängmedel intill gångbanor i Göteborg i flera veckor.
– Det är bedrövligt, säger sprängämneshundföraren Jonas Segerdahl.

Jonas Segerdahl jobbar med att leta odetonerade sprängämnen på olika byggen. Detta för att undvika olyckor på arbetsplatserna. Till sin hjälp har han då hundar som kan nosa upp gamla sprängämnen i mark och berg. Men dagen före nyårsafton vid Kungsten i Göteborg behöver han inga hundar.

– Det vi ser här är sprängämne från sextiotalet, säger Jonas Segerdahl och pekar mot en bergsvägg. Intill en gångväg sitter ett långt rör fullt synligt.

– Det är bedrövligt att det överhuvudtaget får sitta kvar så länge. Med tanke på att det passerar bilar, cyklar och barn förbi här, säger han.

Larmade kommunen

För tre veckor sedan var Jonas Segerdahl på platsen i samband med att branschorganisation Sebo, gjorde reportage om sprängämnena.

Efter det kontaktade han kommunen om det han sett – för att sprängmedlen skulle tas bort.

– De har inte hanterat det alls, anser jag. Det är bedrövligt. Jag vill inte att min dotter eller någon annans dotter går där med pinnar och slår i detta för jag vet hur lätt det detonerar.

”Definitivt olämpligt”

Michael Hermansson har utbildat sprängare och har lång erfarenhet av sprängmedel. Han reagerar på att sprängmedlen lämnats kvar så länge.

– Det är definitivt olämpligt för att då kan vem som helst till exempel något barn få tag i det. Bearbetar man sprängmedlet på något sätt, eller framför allt om man sätter eld på det, då kan det hända saker.

Jan Rinman jobbar som biträdande trafikdirektör på Trafikkontoret i Göteborg.

– Vi tyckte att det var väldigt allvarligt att man hittade sprängmedel så centralt i stan. Det första vi gjorde var att kontakta polisen för att göra en anmälan, säger han.

Togs bort efter tre veckor

Enligt Jan Rinman tog det sedan ett par dagar innan kommunen fick svar från polisens bombgrupp. Svaret var att det inte var någon fara för allmänheten. Kommunen uppmanades att ta kontakt med en expert för att ta bort och desarmera det här. Men först dagen efter Svt kontaktat kommunen som plockades sprängmedlet bort. Tre veckor efter att kommunen först informerats om sprängmedlet.

– Jag kan inte svara på varför det tagit så lång tid, säger Jan Rinman.

Hur ser du på det?

– Det är aldrig bra att det ska ta så lång tid att hantera en fråga av den här karaktären.

Detta är helt otroligt, faktiskt värre än jag trodde. Jag har tidigare belyst problemen som verkar finnas angående kvarlämnat explosivämne typ dynamit men att det verkar finnas rester kvar överallt i stadsmiljö är riktigt skrämmande/Henrik

För att komma till artikeln där också en film finns  tryck HÄR

Dödsfall och svåra skador

SPRÄNGMEDEL DOLD FARA PÅ BYGGET

Dolor, kvarblivet sprängmedel, är dolda faror på bygget. De senaste tio åren har de orsakat dödsfall och svåra skador.

Från 2007 och till oktober i år har166 anmälningar gjorts till Arbetsmiljöverket om olyckor, tillbud och påträffade dolor.Utöver det anses det finnas ett mörkertal.
Här är några exempel: För att komma till artikeln tryck HÄR