Varning för dolor

Odetonerat sprängmedel i schaktmassor ställer till problem i anläggningsbyggandet. Under senare år har ofrivilliga explosioner orsakat en rad olyckor och tillbud. Nu skärps reglerna.

Odetonerat sprängmedel, så kallade dolor, har blivit ett hett diskussionsämne under senare tid, inte minst beroende på ett antal olyckor. Problemet uppstår när sprängkapslar och sprängämnen inte utlöser som de ska vid exempelvis tunnelbyggen. Om detta inte upptäcks kan sprängmedlet explodera i senare hanteringssteg när det utsätt för friktion.

Några exempel

Under två års spräng- och bergarbeten med Botniabanan inträffade ett 60-tal dolor vid utlastning, skutknackning eller krossning.

I augusti 2006 avled en person efter en sprängolycka i Huddinge när en grävmaskin kom åt odetonerat sprängämne. Vid explosionen slungades sten iväg och träffade mannen i huvudet.

Under hösten 2006 råkade NCC Roads i Stockholm ut för två tillbud där sprängmassor från tunnelbyggen exploderade under krossning.
– Sten sprutade och det var bara tur att ingen stod i vägen någon av gångerna, säger Thomas Blomgren, arbetsmiljöingenjör hos NCC Roads.

Vem tar ansvar?

Varför finns det då sprängmedel kvar i bergmassorna och vem har ansvaret? Roland Netterlind, vd för Bergsprängningsentreprenörernas förening, BEF, menar att såväl beställare som entreprenörer har ett ansvar.
– Det finns mer eller mindre säkra sprängmedel. Beställarna bör ställa krav på högsta säkerheten och kräva bästa möjliga sprängmedel och inte bara tänka lägsta pris. Man kan också, redan i konstruktionsskedet, utforma tunnlar och liknande på ett sånt sätt så man inte behöver använda ”farliga” sprängmedel, menar Roland Netterlind. Han tycker också att många kross- och schaktentreprenörer har gjort det för enkelt för sig genom att skylla på sprängarna.
– Alla som sett resultatet av en salva förstår att det är omöjligt att garantera att salvan är hundraprocentigt detonerad. Sprängarbasen ska naturligtvis göra en ordentlig besiktning men också en överlämning till nästa led med råd och riskbedömningar. Schaktare, skutknackare och krossare kan inte strunta i riskerna utan måste se till att utbilda sin personal och använda nödvändig säkerhetsutrustning.

Efter de många incidenterna vid Botniabanan, som förorsakade såväl materiella som personella skador, gjorde Arbetsmiljöverket en undersökning.
– Slutsatsen blev att två tredjedelar av de oavsiktliga detonationerna vid tunneldrift kunde härledas till bruket av detonerande stubin, så kallad cord, berättar Stig Adolfsson, handläggare vid Arbetsmiljöverket.

Nya regler ska öka säkerheten

Enligt Arbetsmiljöverket har användandet av detonerande stubin vid tunnelbyggen ökat sedan mitten av 80-talet och därmed också antalet dolor. Liknande erfarenheter har man i Norge. Där har detonerande stubin pekats ut som en riskfaktor. Nya regler som begränsar användningen har införts. Även det svenska Arbetsmiljöverket föreslår nu en begränsning av detonerande stubin i det nya regelverket för sprängarbeten som väntas träda i kraft den 1 juli i år.

Arbetsmiljörådet hos NCC Roads beslutade redan i höstas att företaget inte längre ska ta emot entreprenadberg som kan innehålla detonerande stubin.
– Vi skriver in detta i våra avtal och ställer krav på leverantörerna för att få fokus på problemet. Trots detta har vi även senare hittat cord i bergmassor som vi tvingats ta hand om även om vi inte haft några tillbud, berättar Thomas Blomgren. Han ser också utbildning som en viktig del i säkerhetsarbetet.
– Vi uppdaterar personalen så att alla vet hur odetonerat sprängämne ser ut och vad man ska göra när man stöter på det. Det är också viktigt att ha rutiner som säkerhetsavstånd och att alltid ha skydd på de maskiner som hanterar bergmassorna.

Kvaliteten på sprängmedel har försämrats

Åke Forsgärde är NCC Roads ansvarige för berghantering i norra Sverige. Han har 30 års erfarenhet av sprängmedel och anser att kvaliteten har försämrats under senare år.
– Tidigare hände det aldrig något. Men under 90-talet flyttades tillverkningen av dynamit till länder med lägre teknikkunnande och då började vi få den här typen av tillbud. Han välkomnarArbetsmiljöverkets nya regelverk som begränsar användningen av cord.
– Helt kommer inte problemet att försvinna. Det finns andra sprängämnen än cord som kan finnas i bergmassorna. Så grundregeln att alltid behandla en sprängsalva med respekt gäller. Jag har länge förespråkat att pansarglas och skyddsgaller ska vara obligatoriskt på lastmaskiner. Vid byggandet av Botniabanan har antalet oavsiktliga sprängningar minskat under 2006.
– Vi hade två oavsiktliga detonationer. Minskningen beror delvis på att vi spränger mindre, men också på att all uppmärksamhet gjort att alla entreprenörer i alla led har blivit mer medvetna om riskerna och skärpt säkerheten, säger Harry Sjödin, kvalitetschef vid Botniabanan.

TEXT: THOMAS EKENBERG
FOTO: ANDERS ANJOU

För att komma till artikeln tryck HÄR

Sprängolycka på sjukhuset i Karlstad

I samband med bygget av en ny kulvert till Centralsjukhuset i Karlstad skedde en sprängolycka på torsdagen. En odetonerad dynamitgubbe från ett tidigare sprängarbete hittades och beslut togs om att skjuta av den. Det orsakade ett regn av stenar och grus på en stor del av sjukhusområdet. De största stenarna var fem centimeter i diameter.

Ingen skadades vid sprängningen. Skanska kommer nu att utreda vad som orsakade händelsen.

– Något har gått fel vid sprängningen, vi ska undersöka om beslutet att skjuta av dynamitdelen var felaktigt, säger Marcus Johansson, distriktschef på Skanska.

Karlstad TT

Länk till artikeln tryck HÄR

Sprängolycka vid Centralsjukhuset i Karlstad- ingen skadad

Det var när en odetonerad dynamitgubbe från ett tidigare sprängarbete planerat sköts av klockan 12.00 idag, torsdag som olyckan skedde. Stenar och grus spreds över en stor del av sjukhusområdet.

– Vi gjorde en snabb besiktning av området och kunde lyckligtvis konstatera att inga personer skadats och att inga byggnader skadats allvarligt, säger Kenneth Nyman, projektledare på Landstinget i Värmland.

Det var i samband med bygget av en kulvert till det nya psykiatrihuset på Centralsjukhuset som den odetonerade dynamitgubben från en tidigare sprängning upptäcktes. Beslut fattades om att låta skjuta av den odetonerade dynamiten. Vad som orsakade att grus och stenar spreds över ett större område ska nu utredas. Skanska är landstingets entreprenör för de pågående byggnadsarbetena vid Centralsjukhuset.
– Vi ser mycket allvarligt på det inträffade och kommer nu göra en noggrann utredning för att ta reda på vad som i detalj har hänt, säger Marcus Johansson, distriktschef för Skanska i Värmland.

Alla sprängarbeten är tillsvidare inställda vid bygget på Centralsjukhusets område.

Länk till artikeln tryck HÄR


 

Sprängmedel livsfara i bergmassor

Publicerad 12 oktober 2006 13:27

Grävmaskinister och andra på bygget riskerar livet vid grävning i bergmassor efter en sprängning. Sprängmedel som inte detonerat är i många fall så känsligt att det kan explodera om en grävskopa slår emot. – Det är som att spela rysk roulette, säger arbetsmiljöinspektör Ingvar Bergh.

Faran ligger ofta dold i bergmassorna efter sprängningen. Flera allvarliga explosioner har inträffat när grävskopor slagit emot så kallade dolor, sprängämnen som odetonerade finns kvar efter sprängningen.
– De senaste 15 åren har man använt sprängmedel som är farligare. Det har lett till att vi har fått fler olyckor och tillbud, säger Ingvar Bergh, arbetsmiljöinspektör i Stockholm.
Som han ser det ligger problemen i de allt farligare sprängmedlen i kombination med en bristande utbildning bland maskinförarna. De vet i många fall inte hur stora risker de utsätts för. Faran gäller också andra yrkesgrupper på bygget, som befinner sig i närheten av en grävmaskin som gräver i bergmassorna efter en sprängning.
Det kan vara rörläggare, betongarbete, snickare, med flera.

Ett sprängmedel har utmärkt sig genom att vara inblandat i de flesta av olyckorna. Det kallas cord, pentylstubin eller detonerande stubin. Pentylstubin används som kontursprängmedel för att få en jämn och snygg kant. Det är vanligt vid arbeten med tunnlar men används också vid anläggningssprängningar. Pentylstubin går snabbt att arbeta med, är effektivt och dessutom billigt. Nackdelen är att det också är oerhört känsligt. Det räcker med att en grävskopa slår emot odetonerat sprängmedel som blivit kvar, för att det ska explodera. Samma typ av olyckor kan hända med kvarbliven dynamit, även om det inte exploderar lika lätt.

Vid byggandet av Botniabanan detonerade 60 dolor under två år i samband med utlastning, sönderknackning av sprängt berg med hydraulhammare eller under krossning.
– Två tredjedelar av dolorna var att hänvisa till detonerande stubin, så kallad pentylstubin, berättar Stig Adolfsson, arbetsmiljöverkets sakkunnige på sprängarbeten.
Egentligen ska det inte bli några dolor, men de kan aldrig undvikas. Orsaken till att sprängämnet blir kvar kan vara att berget är ojämnt, handhavandefel eller farbrikationsfel.
Flera av de sprängningar som skett på grund av kvarblivna sprängämnen, har lett till allvarliga personskador. I augusti i år omkom ägaren till en markentreprenadfirma. Han avled av skador han fått vid en sprängolycka i Huddinge, söder om Stockholm. En maskin kom åt odetonerat sprängämne i bergmassorna och vid explosionen slungades sten iväg, som träffade mannen som fick svåra skallskador.
En tid senare stoppade Skanska användningen av pentylstubin på en arbetsplats i Stockholm. Detta efter ett tillbud där en grävmaskinskopa slagit emot kvarblivet sprängämne i bergmassor. En sten flög iväg och träffade en sprängarbetare som skadades lindrigt.

När grävmaskinisten sätter skopan i massorna ser han i allmänhet inte om det finns några dolor.
– Vi är riktiga minröjare och det är inte meningen, säger grävmaskinisten Nils-Erik Pohjanen, som skadades vid en olycka vid Botniabanan 2005 och måste sys med 40 stygn i ansiktet.
Han håller med Stig Adolfsson och Ingvar Bergh som båda anser att grävmaskinisterna måste få in information om sprängmedlen i sin utbildning och att informationen om sprängmedel måste nå ut till dem som idag är ute på fältet.

Att förbjuda pentylstubin anses inte möjligt idag. Det är godkänt i EU och det skulle ses som ett handelshinder att förbjuda det. Däremot överväger arbetsmiljöverket att begränsa användningen, i de nya föreskrifterna för sprängning som tas fram. Försök görs också för att påverka tillverkarna att ta fram ofarligare sprängmedel.

För att komma till artikeln tryck HÄR

Tre skadade i sprängolycka

Tre personer skadades vid en sprängolycka i ett stenbrott utanför Lindesberg vid 19-tiden på måndagskvällen.
Lindesberg. De fördes till sjukhus i Lindesberg.
– Jag har inte fått besked om att någon fått livshotande skador, säger Bo Rosendahl, vakthavande befäl vid polisen i Örebro län, till TT. Olyckan är anmäld till arbetsmiljöinspektionen och området spärrades av i väntan på polisens tekniker.
Länk till artikeln tryck HÄR

Företagsledare omkom i sprängolycka

NYHETER 00:00 | 26 augusti 2006

Vd:n på Bellmans Åkeri och Entreprenad AB, Ulf Bellman, avled i en sprängolycka för ett par veckor sedan. Han blev 56 år.

INGARÖ OLYCKA
Olyckan inträffade den 4 augusti i centrala Huddinge, där markarbeten för ett husbygge för Huddinges kommunala bostadsbolag, Huge bostäder, pågick.
Det var vid åtta på morgonen som en grävmaskinist skulle bryta ner ett par bergstaggar som stack upp från en bergvägg.

Explosion
Men vid den ena bergstaggen fanns det sprängmedel kvar och när grävskopan kom i kontakt med den, exploderade laddningen.
Stora stenar slungades med väldigt kraft mot grävmaskinen och mot Ulf Bellman, som stod cirka 15 meter från detonationen. Han träffades i både huvudet och bröstet och avled tre dagar senare av skadorna, natten mot lördagen den 12 augusti.
Efter olyckan var arbetsplatsen avstängd i sex timmar. Och polisen och Arbetsmiljöverket fann ytterligare rester av sprängmedlet som använts, Pentyl. Företaget som sprängt hade redan lämnat platsen.

Hammarslag räcker
– Det är ett sprängmedel som är mycket lätt att få igång, det räcker egentligen med ett hårt hammarslag för att det ska detonera, säger Ingvar Bergh, utredare på Arbetsmiljöverket.
Är det då lämpligt att använda?
– Det kan man diskutera. Det är godkänt av EU, men vi har under några år haft våra funderingar. Det har vissa risker i arbetsmiljösammanhang och vi har haft flera olyckor.
Pentyl är ett pulver som läggs i tunna plastslangar. Tekniken som användes heter ”tätsöm” och innebär att man borrar tätare hål och använder ett klenare sprängmedel för att få slutytan så jämn som möjligt.

Utredning
Arbetsmiljöverkets utreder just nu händelsen. Bland annat tycker Ingvar Bergh att grävmaskinister borde få bättre utbildning om sprängmedel.
– Det kommer nya ganska ofta i och med EU och de förpackas och märks på olika sätt. Det är oerhört viktigt att de som gräver vet hur man känner igen dem, så det borde ingå i deras utbildning.
På Bellmans Åkeri och Entreprenad AB sörjer man den bortgångne.
– På 30 år byggde Ulf upp det här företaget till att bli ett av de ledande i den här branschen och regionen – så givetvis är det en stor förlust, säger marknadschefen Dick Örn.

Ingemar Lundin


Stenregn över Mats stuga

Startsidan / Nyheter 

Mats Ohlin låg och läste när han hörde knallen.
Ett ögonblick senare flög stora stenblock in i hans hus.
-Jag hade änglavakt som klarade mig.

Händelsen inträffade i onsdags i Ängsholmen, ett fritidshusområde strax utanför Eskilstuna. Arkitekt Mats Ohlin hade lämnat sitt skrivbord för att läsa i soffan.

När varningssignalen för sprängning ljöd ute på gatan kände han oro.

Skur av stenar

Sekunderna efter befann sig Mats mitt i en kanonad.

-En skur av stenar slog in i huset. Jag väntade bara på att det skulle komma ett tvåtonsblock rakt genom taket, säger Mats Ohlin – som ändå lugnt låg kvar i soffan medan stenarna slog in.

-I det läget är det ingen idé att krypa in under köksbordet.

Dagen efter insåg Mats vilken tur han haft. Trots att tusentals stenar bombarderat huset fick han inte en skråma.

-Hela sprängsalvan riktades mot den lilla väggbit där jag annars brukar arbeta.

Så fort allt lugnat sig rusade Mats Ohlin ut för att se hur det gått för dem som apterat laddningen.

Ett enda stort kaos

-Jag befarade det värsta, men det visade sig att allt gått mot min stuga, där ingen stod. Det var som ett enda stort kaos där ute.

Att sprängningen var kraftig går inte att ta miste på. Inne i det 47 kvadratmeter stora huset ligger stenar, så tunga att de knappt går att lyfta. I staketet och den gamla häcken av lindar är det numera ett tre meter brett hål.

Tur då att stenregnet drabbade en arkitekt.

Tacksamma

-Mitt hus är ett ganska enkelt fritidshus, men nu funderar jag faktiskt på att göra något radikalt här, säger Mats Ohlin.

NCC som utför vatten- och avloppsarbetet i området beklagar det inträffade:

-Vi vet inte exakt vad som gått fel. Just nu är vi bara tacksamma för att ingen kom till skada, säger presschef Ulf Torné.

För att komma till artikeln tryck HÄR

 

Olycka med dynamit i Gustavsberg

En arbetsplatsolycka har inträffat på Idrottsvägen i Gustavsberg. Polis och räddningstjänst larmades klockan 10.23 på måndagen. Det var en laddning med kvarglömd dynamit som sprängdes i samband med ett schaktningsarbete.

– Inga personer skadades, däremot träffades ett antal parkerade bilar av sprängsten, berättar Towe Hägg på polisens länskommunikationscentral i Stockholm.

För att komma till artikeln tryck HÄR

Kvarglömd dynamit verkar vara ett stort problem. Det känns oroväckande att veta att det var helst man befinner sig kan det ligga kvarglömd dynamit i marken// Henrik

 

30 kilo sten genom köksfönstret

Plötsligt for en 30 kilo tung sten genom köksfönstret och träffade en kvinna i 70-årsåldern på benet. Hon kom dock undan med lindriga skador och behövde aldrig uppsöka sjukhus.

– Stenen flög in genom fönstret och studsade runt i köket innan den till slut träffade kvinnan på baksidan av ena benet, säger Stefan Johannesson, inre befäl vid polisen i Trollhättan till TT.

Händelsen inträffade vid 16-tiden på onsdagen i Nygård nära Lödöse, söder om Trollhättan. Bara omkring 75 meter från kvinnans bostad pågick sprängningsarbeten vid banvallen för det nya dubbelspåret mellan Göteborg och Trollhättan. Arbetet sker i Banverkets regi.

Enligt polisens länskommunikationscentral i Göteborg var stenen 20 gånger 20 centimeter stor och poliser på plats i kvinnans hem bedömde vikten till cirka 30 kilo.

För att komma till artikeln tryck HÄR

Flera orsaker bakom sprängolyckor

Publicerad 15 juni 2005 11:38

Flera orsaker bakom sprängolyckor

Förskjutningar i berget, bristande kunskaper och dålig respekt för sprängmedel är några av orsakerna till sprängolyckorna på Botniabanan. Det slår arbetsmiljöverkets expert, Stig Adolfsson, fast i en rapport.

Under vintern och våren inträffad över 30 olyckor i samband med sprängarbeten på Botniabanan. Flera av dem var allvarliga med personskador. Olyckorna har inträffat när odetonerad dynamit – som blivit kvar efter sprängningar – exploderat i samband med krossning och lastning av berg.
Arbetsmiljöverket har granskat olyckorna och nu kommit med en rapport.
Sannolikt så har flera tillbud inträffat på grund av så kallade ryckare – en förskjutning i berget vid sprängtillfället – som innebär att en del av laddningen inte detonerar.
– De har använt en tändare längst ner i borrhålen. Om det då blir en förskjutning längre upp i hålet så detonerar inte det sprängmedlet, säger Stig Adolfsson,byrådirektör på Arbetsmiljöverket.
Bristande respekt är en annan orsak till olyckorna. Enligt Stig Adolfsson finns det idag en allmän uppfattning hos sprängarbetare att det inte är farligt att gräva i stenmassor trots att det finns kvar rester av sprängmedel.
– Vi vet att det förekommer att grävmaskinister börjar flytta sprängmassor trots att man vet att det finns sprängmedel kvar. Det tyder på dålig respekt för explosiva varor.
Det finns även en bristande kunskap hos sprängarbetarna. Ett exempel på det är att de använt en ny typ av sprängkapslar som måste centreras i sprängmedlet för att ge full tändeffekt.
– Det här är något som tillverkarna till viss del får ta på sig. De måste informera om vad som gäller.
En annan orsak kan vara att tändtrådar går av eller skadas när de täcks med sprängmattor.
– Grävmaskinisterna vet om att de måste vara försiktiga, men när det blir många trådar kan det hända att de skadas.
Bergssprängarna som arbetar på Botniabanan har tidigare berättat för tidningen att tillbuden beror på tidspressen. De hinner helt enkelt inte med att göra den efterkontroll som behövs efter sprängningen.