Det sker minst 20-25 sprängolyckor varje år i Sverige i samband med byggnadsarbeten. Det visar statistik som Arbetsmiljöverket tagit fram åt tidningen Byggindustrin. Men det verkliga antalet är sannolikt större eftersom alla incidenter inte rapporteras.– De tillbud som är vanliga är när man ska lasta ut det sprängda berget. Odetonerad dynamit sprängs när grävaren sätter skopan i marken, när materialet läggs på en lastbil eller när berget senare ska finfördelas i en kross, säger Lars-Erik Jonason, arbetsmiljöinspektör med ansvar för sprängarbeten på Arbetsmiljöverket i Göteborg. Den allvarliga olycka som skedde i Göteborg den 16 augusti är lyckligtvis av en mindre vanlig typ, anser han. Fyra personer skadades, en av dem allvarligt, när de borrade för en ny sprängning. Borren träffade en så kallad dola, odetonerad dynamit som satt kvar i berget. Mannen som skötte borren stod oskyddad på marken intill och kastades iväg vid explosionen. Den sammanställning som Kjell Blom, statistiker på Arbetsmiljöverket, skickar bekräftar bilden. Noteringar som ”odetonerad sprängladdning gick av vid grävning i berg” och ”vid utlastning av sprängt berg detonerade kvarvarande sprängämnen” är vanliga i materialet. I de flesta sådana fall är personskador ovanliga eftersom byggnadsarbetarna vanligtvis sitter skyddade i arbetsmaskinens eller lastbilens förarhytt. Arbetsmaskinerna som används efter sprängarbeten ska ha tuffare glas i hytterna.– Det är lite si och så med glaset i en del maskiner. Det är inte alla som har det skyddande glaset, säger Lars-Erik Jonason.

Tidspress och slarv är de viktigaste faktorerna bakom sprängolyckor, anser han. Ett problem som finns genomgående i hela byggbranschen. Man snabbar på, hoppar över någon kontroll och tjänar några kronor extra.

– Men priset kan bli högt ibland räknat i både personskador och förstörd utrustning, säger Lars-Erik Jonason.

Också utrustningen kan bidra till olyckorna. Pentylstubin, även kallad cord, är vanlig för att utlösa detonationen. Stubinen är känsligare för stötar än dynamiten.
Ibland orsakar en bit stubin en mindre detonation när till exempel grävarens skopa sätts i marken. Ibland utlöser den här stubinexplosionen även odetonerad dynamit.

– Det handlar till syvende och sist om att hantera sprängarbetet rätt. Det vet 99 av 100 sprängare. Men dessvärre tar de en del genvägar ibland, säger Lars-Erik Jonason.