Över 20 sprängolyckor per år

Det sker minst 20-25 sprängolyckor varje år i Sverige i samband med byggnadsarbeten. Det visar statistik som Arbetsmiljöverket tagit fram åt tidningen Byggindustrin. Men det verkliga antalet är sannolikt större eftersom alla incidenter inte rapporteras.– De tillbud som är vanliga är när man ska lasta ut det sprängda berget. Odetonerad dynamit sprängs när grävaren sätter skopan i marken, när materialet läggs på en lastbil eller när berget senare ska finfördelas i en kross, säger Lars-Erik Jonason, arbetsmiljöinspektör med ansvar för sprängarbeten på Arbetsmiljöverket i Göteborg. Den allvarliga olycka som skedde i Göteborg den 16 augusti är lyckligtvis av en mindre vanlig typ, anser han. Fyra personer skadades, en av dem allvarligt, när de borrade för en ny sprängning. Borren träffade en så kallad dola, odetonerad dynamit som satt kvar i berget. Mannen som skötte borren stod oskyddad på marken intill och kastades iväg vid explosionen. Den sammanställning som Kjell Blom, statistiker på Arbetsmiljöverket, skickar bekräftar bilden. Noteringar som ”odetonerad sprängladdning gick av vid grävning i berg” och ”vid utlastning av sprängt berg detonerade kvarvarande sprängämnen” är vanliga i materialet. I de flesta sådana fall är personskador ovanliga eftersom byggnadsarbetarna vanligtvis sitter skyddade i arbetsmaskinens eller lastbilens förarhytt. Arbetsmaskinerna som används efter sprängarbeten ska ha tuffare glas i hytterna.– Det är lite si och så med glaset i en del maskiner. Det är inte alla som har det skyddande glaset, säger Lars-Erik Jonason.

Tidspress och slarv är de viktigaste faktorerna bakom sprängolyckor, anser han. Ett problem som finns genomgående i hela byggbranschen. Man snabbar på, hoppar över någon kontroll och tjänar några kronor extra.

– Men priset kan bli högt ibland räknat i både personskador och förstörd utrustning, säger Lars-Erik Jonason.

Också utrustningen kan bidra till olyckorna. Pentylstubin, även kallad cord, är vanlig för att utlösa detonationen. Stubinen är känsligare för stötar än dynamiten.
Ibland orsakar en bit stubin en mindre detonation när till exempel grävarens skopa sätts i marken. Ibland utlöser den här stubinexplosionen även odetonerad dynamit.

– Det handlar till syvende och sist om att hantera sprängarbetet rätt. Det vet 99 av 100 sprängare. Men dessvärre tar de en del genvägar ibland, säger Lars-Erik Jonason.

Stenar regnade över skolgården

NYHETER 

Sprängning gick fel – skolbarn nära att träffas

Stenarna for som projektiler genom luften när en sprängning i Stockholm gick fel.
Sextio dagisbarn tvingades ta skydd.

Sprängningen blev mycket kraftigare än planerat.

– Det sprutade upp sten, säger ett vittne på platsen.

Byggbolaget NCC höll på att dra nya rör i marken utanför Granbackaskolan i Solna när de stötte på ett berg. De beslutade sig för att spränga bort det.

Men rutinsprängning blev en katastrof. Av oförklarlig anledning fick den lilla laddningen förödande effekt.

Total förödelse

Splitter spreds över ett stort område.

– 100 meter ifrån bygget låg en sten stor som två knytnävar, berättar vittnet för Aftonbladet.

Bakrutan på en bil i närheten krossades. Likaså en fönsterruta på hyreshyset bredvid – på fjärde våningen.

Runt tio fönsterrutor på skolan spräcktes. Bakom väggarna tog 60 dagisbarn skydd.

– Det var en rejäl smäll, säger Jan Haack, skolchef i Solna.

Polis ryckte ut

Två polispatruller kom till platsen.

– Det har flygit stenar till höger och vänster. Vi utreder det som en arbetsplatsolycka, säger Mats Sundberg på Västerortspolisen.

Enligt NCC skulle det ha varit en mycket liten spräning. Men något gick fel. Den sprängmatta som lades över hålet, som i vanliga fall lyfter några centimeter, flög iväg och landade en bit bort.

– Det är väldigt, väldigt konstigt, säger NCC:s presschef Ulf Thorné.

Ska utredas

Olyckan är anmäld till Arbetsmiljöverket och NCC vet inte vad som gått fel. Sammanlagt utfördes tre spräningar under dagen. De två första gick bra. Det användes samma mängd sprängmedel vid de tre sprängningarna.

– Vi är oerhört tacksamma att ingen skadades, säger NCC:s Ulf Thorné.

Barnen varnades

Innan olyckan fick dagisbarnen instruktioner om att hålla sig inomhus och gå bort från fönstren.

– Barnen satt i fönstren och tittade efteråt, berättar vittnet för Aftonbladet. Han har själv barn på ett dagis i Solna och var rädd för att det skulle ha hänt dem något.

Två sprängvakter stod och kollade så att ingen kom för nära sprängingen. En av dem fick ta skydd bakom väggen när stenarna ven genom luften.

Rektorn darrig

Efter sprängning pratade personalen med barnen. Enligt vittnet verkade någon vara chockad.

– Det är en hemsk historia. Vi är alla lite darriga, säger skolchefen Jan Haack till Aftonbladet.

För att komma till artikeln tryck HÄR

Arbetet på Oljeberget avbrutet – arbetsplatsolyckan utreds

Tidsperiod: 2009-08-12 00:00 – 2009-08-22 00:00

All verksamhet med sprängning och schaktning av Oljeberget är stoppad efter onsdagens tillbud med en okontrollerad sprängning. Skanska AB, som ansvarar för entreprenadarbetena, genomför nu skyndsamt en utredning av det inträffade. Arbetsplatsolyckan utreds också av Arbetsmiljöverket och Polisen.

Arbetena kommer att återupptas tidigast under nästa vecka och först efter att utredningarna är klara och då entreprenören kan säkerställa att inga ytterligare incidenter riskerar att uppstå.

Det var ca 14.45 på onsdagen den 12 augusti som en ofrivillig explosion inträffade när en bergborr stötte emot odetonerat sprängmedel i ett borrhål i berget. Den byggnadsarbetare som hanterade borren skadades lindrigt och fördes till Karolinskas akutmottagning för undersökning. Han kunde lämna sjukhuset efter några timmar. Stenar slungades åt olika håll vid explosionen men ingen människa träffades. Vissa materiella skador uppstod pga stensplitter.

För att komma till artikeln tryck HÄR

Varning för dolor

Odetonerat sprängmedel i schaktmassor ställer till problem i anläggningsbyggandet. Under senare år har ofrivilliga explosioner orsakat en rad olyckor och tillbud. Nu skärps reglerna.

Odetonerat sprängmedel, så kallade dolor, har blivit ett hett diskussionsämne under senare tid, inte minst beroende på ett antal olyckor. Problemet uppstår när sprängkapslar och sprängämnen inte utlöser som de ska vid exempelvis tunnelbyggen. Om detta inte upptäcks kan sprängmedlet explodera i senare hanteringssteg när det utsätt för friktion.

Några exempel

Under två års spräng- och bergarbeten med Botniabanan inträffade ett 60-tal dolor vid utlastning, skutknackning eller krossning.

I augusti 2006 avled en person efter en sprängolycka i Huddinge när en grävmaskin kom åt odetonerat sprängämne. Vid explosionen slungades sten iväg och träffade mannen i huvudet.

Under hösten 2006 råkade NCC Roads i Stockholm ut för två tillbud där sprängmassor från tunnelbyggen exploderade under krossning.
– Sten sprutade och det var bara tur att ingen stod i vägen någon av gångerna, säger Thomas Blomgren, arbetsmiljöingenjör hos NCC Roads.

Vem tar ansvar?

Varför finns det då sprängmedel kvar i bergmassorna och vem har ansvaret? Roland Netterlind, vd för Bergsprängningsentreprenörernas förening, BEF, menar att såväl beställare som entreprenörer har ett ansvar.
– Det finns mer eller mindre säkra sprängmedel. Beställarna bör ställa krav på högsta säkerheten och kräva bästa möjliga sprängmedel och inte bara tänka lägsta pris. Man kan också, redan i konstruktionsskedet, utforma tunnlar och liknande på ett sånt sätt så man inte behöver använda ”farliga” sprängmedel, menar Roland Netterlind. Han tycker också att många kross- och schaktentreprenörer har gjort det för enkelt för sig genom att skylla på sprängarna.
– Alla som sett resultatet av en salva förstår att det är omöjligt att garantera att salvan är hundraprocentigt detonerad. Sprängarbasen ska naturligtvis göra en ordentlig besiktning men också en överlämning till nästa led med råd och riskbedömningar. Schaktare, skutknackare och krossare kan inte strunta i riskerna utan måste se till att utbilda sin personal och använda nödvändig säkerhetsutrustning.

Efter de många incidenterna vid Botniabanan, som förorsakade såväl materiella som personella skador, gjorde Arbetsmiljöverket en undersökning.
– Slutsatsen blev att två tredjedelar av de oavsiktliga detonationerna vid tunneldrift kunde härledas till bruket av detonerande stubin, så kallad cord, berättar Stig Adolfsson, handläggare vid Arbetsmiljöverket.

Nya regler ska öka säkerheten

Enligt Arbetsmiljöverket har användandet av detonerande stubin vid tunnelbyggen ökat sedan mitten av 80-talet och därmed också antalet dolor. Liknande erfarenheter har man i Norge. Där har detonerande stubin pekats ut som en riskfaktor. Nya regler som begränsar användningen har införts. Även det svenska Arbetsmiljöverket föreslår nu en begränsning av detonerande stubin i det nya regelverket för sprängarbeten som väntas träda i kraft den 1 juli i år.

Arbetsmiljörådet hos NCC Roads beslutade redan i höstas att företaget inte längre ska ta emot entreprenadberg som kan innehålla detonerande stubin.
– Vi skriver in detta i våra avtal och ställer krav på leverantörerna för att få fokus på problemet. Trots detta har vi även senare hittat cord i bergmassor som vi tvingats ta hand om även om vi inte haft några tillbud, berättar Thomas Blomgren. Han ser också utbildning som en viktig del i säkerhetsarbetet.
– Vi uppdaterar personalen så att alla vet hur odetonerat sprängämne ser ut och vad man ska göra när man stöter på det. Det är också viktigt att ha rutiner som säkerhetsavstånd och att alltid ha skydd på de maskiner som hanterar bergmassorna.

Kvaliteten på sprängmedel har försämrats

Åke Forsgärde är NCC Roads ansvarige för berghantering i norra Sverige. Han har 30 års erfarenhet av sprängmedel och anser att kvaliteten har försämrats under senare år.
– Tidigare hände det aldrig något. Men under 90-talet flyttades tillverkningen av dynamit till länder med lägre teknikkunnande och då började vi få den här typen av tillbud. Han välkomnarArbetsmiljöverkets nya regelverk som begränsar användningen av cord.
– Helt kommer inte problemet att försvinna. Det finns andra sprängämnen än cord som kan finnas i bergmassorna. Så grundregeln att alltid behandla en sprängsalva med respekt gäller. Jag har länge förespråkat att pansarglas och skyddsgaller ska vara obligatoriskt på lastmaskiner. Vid byggandet av Botniabanan har antalet oavsiktliga sprängningar minskat under 2006.
– Vi hade två oavsiktliga detonationer. Minskningen beror delvis på att vi spränger mindre, men också på att all uppmärksamhet gjort att alla entreprenörer i alla led har blivit mer medvetna om riskerna och skärpt säkerheten, säger Harry Sjödin, kvalitetschef vid Botniabanan.

TEXT: THOMAS EKENBERG
FOTO: ANDERS ANJOU

För att komma till artikeln tryck HÄR

Flera orsaker bakom sprängolyckor

Publicerad 15 juni 2005 11:38

Flera orsaker bakom sprängolyckor

Förskjutningar i berget, bristande kunskaper och dålig respekt för sprängmedel är några av orsakerna till sprängolyckorna på Botniabanan. Det slår arbetsmiljöverkets expert, Stig Adolfsson, fast i en rapport.

Under vintern och våren inträffad över 30 olyckor i samband med sprängarbeten på Botniabanan. Flera av dem var allvarliga med personskador. Olyckorna har inträffat när odetonerad dynamit – som blivit kvar efter sprängningar – exploderat i samband med krossning och lastning av berg.
Arbetsmiljöverket har granskat olyckorna och nu kommit med en rapport.
Sannolikt så har flera tillbud inträffat på grund av så kallade ryckare – en förskjutning i berget vid sprängtillfället – som innebär att en del av laddningen inte detonerar.
– De har använt en tändare längst ner i borrhålen. Om det då blir en förskjutning längre upp i hålet så detonerar inte det sprängmedlet, säger Stig Adolfsson,byrådirektör på Arbetsmiljöverket.
Bristande respekt är en annan orsak till olyckorna. Enligt Stig Adolfsson finns det idag en allmän uppfattning hos sprängarbetare att det inte är farligt att gräva i stenmassor trots att det finns kvar rester av sprängmedel.
– Vi vet att det förekommer att grävmaskinister börjar flytta sprängmassor trots att man vet att det finns sprängmedel kvar. Det tyder på dålig respekt för explosiva varor.
Det finns även en bristande kunskap hos sprängarbetarna. Ett exempel på det är att de använt en ny typ av sprängkapslar som måste centreras i sprängmedlet för att ge full tändeffekt.
– Det här är något som tillverkarna till viss del får ta på sig. De måste informera om vad som gäller.
En annan orsak kan vara att tändtrådar går av eller skadas när de täcks med sprängmattor.
– Grävmaskinisterna vet om att de måste vara försiktiga, men när det blir många trådar kan det hända att de skadas.
Bergssprängarna som arbetar på Botniabanan har tidigare berättat för tidningen att tillbuden beror på tidspressen. De hinner helt enkelt inte med att göra den efterkontroll som behövs efter sprängningen.

Tidspress orsak till sprängolyckor

Publicerat lördag 21 maj 2005 kl 08.57

Pressat tidsschema och bristfälliga instruktioner. Det är två orsaker till dom olyckor som uppstått vid bygget av Botniabanan då odetonerad dynamit påträffats och i flera fall också exploderat i efterhand. Det visar en rapport från i Arbetsmiljöverket som presenteras nästa vecka.

Under tre år har 59 tillbud med odetonerad dynamit med explosion som följd inträffat vid bygget, skriver Västerbottens Folkblad.

– Det är inte någon onormal mängd tillbud med tanke på den oerhörda mängd bergmassor som har hanterats, säger byrådirektör Stig Adolfsson vid Arbetsmiljöverket.

För att komma till artikeln tryck HÄR