Sprängning gick fel – igen

SUNDSVALL Publicerad

På torsdagen vid lunchtid gick en sprängning fel vid E4-bygget. En bit gummimatta föll över Kubal.– Det känns jättetråkigt med tanke på vad som har hänt tidigare, säger Magnus Lundberg, Trafikverkets projektchef för E4 Sundsvall.

Det var vid den sista sprängningen innan semesteruppehållet som något gick fel. I samband med en sprängning vid södra änden av E4-bygget syntes ett föremål flyga i luften.

– Först trodde man att det var en sten och Kubal kontaktades. Men man hittade ingen sten, utan det var en bit täckmatta, säger Magnus Lundberg.

Ingen skadades i samband med sprängningen. Men Kubal har polisanmält händelsen.

Magnus Lundberg tycker att det känns tråkigt att händelsen inträffade men säger att det är en relativt liten incident. Jämfört med vad som har hänt tidigare.

– Vi känner att vi har full kontroll på berget nu. Det ska inte kunna flyga sten, säger han.

Inga sprängningar är planerade förrän vecka 32. Tidigast. Det första man ska göra innan sprängningarna startar igen är att se över alla sprängmattor, säger Magnus Lundberg.

– Den 29 juli ska vi sätta oss ner och diskutera hur vi ska gå vidare.

Han tillägger:

– Allmänheten behöver absolut inte vara orolig.

För att komma till artikeln tryck  HÄR

Sprängningsolycka vid vägbygge i Esbo

En olycka har inträffat vid ett vägbygge i Köklax i Esbo. En misslyckad sprängning vid bygget ledde till att stenar träffade ett egnahemshus.

Stenarna flög ungefär 200 meter till Hudgränden och träffade husets tak, väggar och gård. Olyckan inträffade vid klockan halv ett på eftermiddagen.

Ingen skadades i olyckan, uppger Västra Nylands polisinrättning. Sprängningen verkar inte heller ha orsakat några större materiella skador.

Polisen utreder fallet som framkallande av fara.

 

Länk till artikeln tryck HÄR


 

 

En tredje sprängolycka vid E4-bygge

Säkerhetschefen på Kubal är upprörd sedan en tredje sprängning gått fel vid E4-bygget i Sundsvall på måndagseftermiddagen.

Återigen har sprängsten från E4-bygget i Sundsvall träffat aluminiumsmältverket Kubal. Enligt säkerhetschefen på Kubal Gunnar Nyberg regnade det sten som vägde 2-3 kilo.

– Jag tycker att det är förskräckligt. Det är bara en tidsfråga innan någon träffas av en sten och dör. Det är ju slumpmässigt var stenarna hamnar, säger han till Mittnytt.

Tredje incidenten

Det här är tredje gången som Kubal träffas av sprängsten. Första gången var i juni i fjol, senast i mitten på maj i år och så nu under måndagen. Ledningen på aluminiumsmältverket Kubal hade fått information om att det skulle sprängas under dagen, men att inga restriktioner behövdes.

-Vi kan inte vidta så mycket åtgärder, vi måste lita på att entreprenören gör en riktig bedömning, säger Gunnar Nyberg på Kubal.

Personal på taket

Vid dagens incident flög bland annat en sten rakt in genom glasrutan på industribyggnaden. Gunnar Nyberg säger att Kubal haft personal uppe på taket på verk 2 för att göra arbeten där. De var som tur var inte ute under själva sprängningarna.

Polisanmälan

Kubal har gjort en polisanmälan och polisen har varit på plats och upprättat en anmälan om framkallande av fara för annan. Enligt vad Mittnytt erfar har sprängningarna stoppats tills vidare.

Enligt polisen hade man blåst ”faran över” när sprängstenarna kom flygande.

För att komma till artikeln tryck HÄR

Fel vid sprängning blir inte utrett

 

Finnboda Sprängningen som gick fel vid Finnboda parkväg i början på april kommer inte att ge anledning till någon ingripande från Arbetsmiljöverket. Det säger Stefan Stjernfeldt, inspektör vid AMV.

– Vi har kommit fram till att berg är vad berg är. Det är svårt för oss att komma vidare med det, sådana här händelser är färskvaror, säger han till Lokaltidningen Mitt i Nacka.

Det var den 4 april som en sprängmatta vid ett bygge i Finnboda inte täckte ordentligt och orsakade stensprut mot bostadshus som låg bredvid. Flera fönster krossades och fasaden på huset sprack på ett ställe.

För att komma till artikeln tryck HÄR

Misslyckad sprängning kunde ha lett till svår tågolycka

Misslyckad sprängning

Publicerat torsdag 20 december 2012 kl 06.37
Uppdaterat, torsdag 20 december 2012 kl 07.44

 

Ett sprängningsarbete i närheten av järnvägen mellan Karlstad och Kil höll på att orsaka en allvarlig olycka i somras.

I somras hamnade stora sprängstenar i järnvägsspåret samtidigt som ett persontåg närmade sig då en sprängning gick fel utanför Kil under bygget av ett mötesspår.

Trafikverket konstaterar i sin utredning att det brast i riskbedömningarna och att flera rutiner inte följdes i samband med olyckan.

Sprängplatsen låg drygt 20 meter från spåret men elen på banan hade inte stängts av.

Tåget stoppades via larm till en tågklarerare och en person som skickades att möta och varna.

För att komma till artikeln tryck HÄR


 

Stenregn över bilar efter sprängning i stenkross

NYHETER

Vid en sprängolycka på Härryda kross i tisdags flög småsten 100 meter, bland annat över motorvägen. Fyra bilar, en husvagn och en byggnad träffades.
– Det är en oerhörd lättnad att ingen människa blev skadad, säger vd:n Rolf Hillén.

För fyra år sedan flög två stenblock in i en villaträdgård vid en sprängning på Härryda kross i Bråta industriområde. Då var det nära att två barn träffades.
I tisdags vid lunchtid gick återigen något fel när det sprängdes en salva.
– Av någon anledning som vi utreder blev det ett stensprut med ett grusregn i en solfjäderform, säger Rolf Hillén.
Han beskriver det som att det blev en kratereffekt. I stället för att gå i sidled riktades all kraft i sprängningen uppåt.
En sprängkonsult från Nitro consult är inkopplad och gör en oberoende utredning av olyckan. Samtidigt gör polisen en brottsutredning. Även Härryda kommun som är tillsynsmyndighet är kontaktad och försäkringsbolagen gör sin undersökning.
– Konsulten tittar bland annat på om det varit något tekniskt fel på tändhattar eller sprängämnen, han tittar på om det är några speciella sprickor i berget eller om detta kan bero på den mänskliga faktorn. Sedan görs en rekonstruktion. Men det är för tidigt för mig att säga något om orsaken, säger Rolf Hillén.
Tack vara att konsulten kopplades in direkt var alla rester från sprängsalvan kvar vilket underlättar analysen.
Ett normalt år sprängs en salva varannan vecka på Härryda kross. Det blir cirka 300 000 ton stenkross.
Rolf Hillén har jobbat på företaget i 20 år och har aldrig sett en liknande olycka.
– Vi har haft ett par-tre incidenter. Då var det större stenar, men det var ju väl så illa. Just det här sprutet med småsten har jag inte sett tidigare, det flög ju sten över en väldigt stor yta. Nu är det viktigt att detta blir ordentligt utrett så att vi får reda på orsaken och kan förhindra att det händer igen.
Härryda kross och underleverantören Råsjö – kross som sköter sprängningarna och krossandet – kan tacka turen för att ingen skadades. Fyra bilar, en husvagn och ett hus träffades. Men trots att stenar flög upp på motorvägen blev det inga följdverkningar i form krockar till följd av inbromsningar eller liknande.
– Vi har även kontaktat boende i området för att kontrollera om någon blivit skadad,

INTE FÖRSTA OLYCKAN
2007 flög stenblock 500 meter i samband med en sprängning. Ett av blocken landade i en villaträdgård och var nära att krossa två barn till döds.
Arbetsmiljöverket kritiserade då Härryda kross för att företaget inte anmälde incidenten.

Sedan 1997 har grannar klagat på vibrationer, sprickor i väggar och damm från sprängningarna.

2006 fick Härryda kross tillstånd att utöka verksamheten vilket gör att sprängningarna sker närmare bostadshusen i området.
De boende har överklagat till miljööverdomstolen.
Även Vägverket har varit kritiskt eftersom man tvingats stänga av riksväg 40 vid några tillfällen på grund av sprängningar.
Sedan starten för drygt 20 år sedan har det inträffat ytterligare två incidenter.

För att komma till artikeln tryck HÄR

 

 


 

Över 20 sprängolyckor per år

Det sker minst 20-25 sprängolyckor varje år i Sverige i samband med byggnadsarbeten. Det visar statistik som Arbetsmiljöverket tagit fram åt tidningen Byggindustrin. Men det verkliga antalet är sannolikt större eftersom alla incidenter inte rapporteras.– De tillbud som är vanliga är när man ska lasta ut det sprängda berget. Odetonerad dynamit sprängs när grävaren sätter skopan i marken, när materialet läggs på en lastbil eller när berget senare ska finfördelas i en kross, säger Lars-Erik Jonason, arbetsmiljöinspektör med ansvar för sprängarbeten på Arbetsmiljöverket i Göteborg. Den allvarliga olycka som skedde i Göteborg den 16 augusti är lyckligtvis av en mindre vanlig typ, anser han. Fyra personer skadades, en av dem allvarligt, när de borrade för en ny sprängning. Borren träffade en så kallad dola, odetonerad dynamit som satt kvar i berget. Mannen som skötte borren stod oskyddad på marken intill och kastades iväg vid explosionen. Den sammanställning som Kjell Blom, statistiker på Arbetsmiljöverket, skickar bekräftar bilden. Noteringar som ”odetonerad sprängladdning gick av vid grävning i berg” och ”vid utlastning av sprängt berg detonerade kvarvarande sprängämnen” är vanliga i materialet. I de flesta sådana fall är personskador ovanliga eftersom byggnadsarbetarna vanligtvis sitter skyddade i arbetsmaskinens eller lastbilens förarhytt. Arbetsmaskinerna som används efter sprängarbeten ska ha tuffare glas i hytterna.– Det är lite si och så med glaset i en del maskiner. Det är inte alla som har det skyddande glaset, säger Lars-Erik Jonason.

Tidspress och slarv är de viktigaste faktorerna bakom sprängolyckor, anser han. Ett problem som finns genomgående i hela byggbranschen. Man snabbar på, hoppar över någon kontroll och tjänar några kronor extra.

– Men priset kan bli högt ibland räknat i både personskador och förstörd utrustning, säger Lars-Erik Jonason.

Också utrustningen kan bidra till olyckorna. Pentylstubin, även kallad cord, är vanlig för att utlösa detonationen. Stubinen är känsligare för stötar än dynamiten.
Ibland orsakar en bit stubin en mindre detonation när till exempel grävarens skopa sätts i marken. Ibland utlöser den här stubinexplosionen även odetonerad dynamit.

– Det handlar till syvende och sist om att hantera sprängarbetet rätt. Det vet 99 av 100 sprängare. Men dessvärre tar de en del genvägar ibland, säger Lars-Erik Jonason.

Stenar regnade över skolgården

NYHETER 

Sprängning gick fel – skolbarn nära att träffas

Stenarna for som projektiler genom luften när en sprängning i Stockholm gick fel.
Sextio dagisbarn tvingades ta skydd.

Sprängningen blev mycket kraftigare än planerat.

– Det sprutade upp sten, säger ett vittne på platsen.

Byggbolaget NCC höll på att dra nya rör i marken utanför Granbackaskolan i Solna när de stötte på ett berg. De beslutade sig för att spränga bort det.

Men rutinsprängning blev en katastrof. Av oförklarlig anledning fick den lilla laddningen förödande effekt.

Total förödelse

Splitter spreds över ett stort område.

– 100 meter ifrån bygget låg en sten stor som två knytnävar, berättar vittnet för Aftonbladet.

Bakrutan på en bil i närheten krossades. Likaså en fönsterruta på hyreshyset bredvid – på fjärde våningen.

Runt tio fönsterrutor på skolan spräcktes. Bakom väggarna tog 60 dagisbarn skydd.

– Det var en rejäl smäll, säger Jan Haack, skolchef i Solna.

Polis ryckte ut

Två polispatruller kom till platsen.

– Det har flygit stenar till höger och vänster. Vi utreder det som en arbetsplatsolycka, säger Mats Sundberg på Västerortspolisen.

Enligt NCC skulle det ha varit en mycket liten spräning. Men något gick fel. Den sprängmatta som lades över hålet, som i vanliga fall lyfter några centimeter, flög iväg och landade en bit bort.

– Det är väldigt, väldigt konstigt, säger NCC:s presschef Ulf Thorné.

Ska utredas

Olyckan är anmäld till Arbetsmiljöverket och NCC vet inte vad som gått fel. Sammanlagt utfördes tre spräningar under dagen. De två första gick bra. Det användes samma mängd sprängmedel vid de tre sprängningarna.

– Vi är oerhört tacksamma att ingen skadades, säger NCC:s Ulf Thorné.

Barnen varnades

Innan olyckan fick dagisbarnen instruktioner om att hålla sig inomhus och gå bort från fönstren.

– Barnen satt i fönstren och tittade efteråt, berättar vittnet för Aftonbladet. Han har själv barn på ett dagis i Solna och var rädd för att det skulle ha hänt dem något.

Två sprängvakter stod och kollade så att ingen kom för nära sprängingen. En av dem fick ta skydd bakom väggen när stenarna ven genom luften.

Rektorn darrig

Efter sprängning pratade personalen med barnen. Enligt vittnet verkade någon vara chockad.

– Det är en hemsk historia. Vi är alla lite darriga, säger skolchefen Jan Haack till Aftonbladet.

För att komma till artikeln tryck HÄR

Arbetet på Oljeberget avbrutet – arbetsplatsolyckan utreds

Tidsperiod: 2009-08-12 00:00 – 2009-08-22 00:00

All verksamhet med sprängning och schaktning av Oljeberget är stoppad efter onsdagens tillbud med en okontrollerad sprängning. Skanska AB, som ansvarar för entreprenadarbetena, genomför nu skyndsamt en utredning av det inträffade. Arbetsplatsolyckan utreds också av Arbetsmiljöverket och Polisen.

Arbetena kommer att återupptas tidigast under nästa vecka och först efter att utredningarna är klara och då entreprenören kan säkerställa att inga ytterligare incidenter riskerar att uppstå.

Det var ca 14.45 på onsdagen den 12 augusti som en ofrivillig explosion inträffade när en bergborr stötte emot odetonerat sprängmedel i ett borrhål i berget. Den byggnadsarbetare som hanterade borren skadades lindrigt och fördes till Karolinskas akutmottagning för undersökning. Han kunde lämna sjukhuset efter några timmar. Stenar slungades åt olika håll vid explosionen men ingen människa träffades. Vissa materiella skador uppstod pga stensplitter.

För att komma till artikeln tryck HÄR

Varning för dolor

Odetonerat sprängmedel i schaktmassor ställer till problem i anläggningsbyggandet. Under senare år har ofrivilliga explosioner orsakat en rad olyckor och tillbud. Nu skärps reglerna.

Odetonerat sprängmedel, så kallade dolor, har blivit ett hett diskussionsämne under senare tid, inte minst beroende på ett antal olyckor. Problemet uppstår när sprängkapslar och sprängämnen inte utlöser som de ska vid exempelvis tunnelbyggen. Om detta inte upptäcks kan sprängmedlet explodera i senare hanteringssteg när det utsätt för friktion.

Några exempel

Under två års spräng- och bergarbeten med Botniabanan inträffade ett 60-tal dolor vid utlastning, skutknackning eller krossning.

I augusti 2006 avled en person efter en sprängolycka i Huddinge när en grävmaskin kom åt odetonerat sprängämne. Vid explosionen slungades sten iväg och träffade mannen i huvudet.

Under hösten 2006 råkade NCC Roads i Stockholm ut för två tillbud där sprängmassor från tunnelbyggen exploderade under krossning.
– Sten sprutade och det var bara tur att ingen stod i vägen någon av gångerna, säger Thomas Blomgren, arbetsmiljöingenjör hos NCC Roads.

Vem tar ansvar?

Varför finns det då sprängmedel kvar i bergmassorna och vem har ansvaret? Roland Netterlind, vd för Bergsprängningsentreprenörernas förening, BEF, menar att såväl beställare som entreprenörer har ett ansvar.
– Det finns mer eller mindre säkra sprängmedel. Beställarna bör ställa krav på högsta säkerheten och kräva bästa möjliga sprängmedel och inte bara tänka lägsta pris. Man kan också, redan i konstruktionsskedet, utforma tunnlar och liknande på ett sånt sätt så man inte behöver använda ”farliga” sprängmedel, menar Roland Netterlind. Han tycker också att många kross- och schaktentreprenörer har gjort det för enkelt för sig genom att skylla på sprängarna.
– Alla som sett resultatet av en salva förstår att det är omöjligt att garantera att salvan är hundraprocentigt detonerad. Sprängarbasen ska naturligtvis göra en ordentlig besiktning men också en överlämning till nästa led med råd och riskbedömningar. Schaktare, skutknackare och krossare kan inte strunta i riskerna utan måste se till att utbilda sin personal och använda nödvändig säkerhetsutrustning.

Efter de många incidenterna vid Botniabanan, som förorsakade såväl materiella som personella skador, gjorde Arbetsmiljöverket en undersökning.
– Slutsatsen blev att två tredjedelar av de oavsiktliga detonationerna vid tunneldrift kunde härledas till bruket av detonerande stubin, så kallad cord, berättar Stig Adolfsson, handläggare vid Arbetsmiljöverket.

Nya regler ska öka säkerheten

Enligt Arbetsmiljöverket har användandet av detonerande stubin vid tunnelbyggen ökat sedan mitten av 80-talet och därmed också antalet dolor. Liknande erfarenheter har man i Norge. Där har detonerande stubin pekats ut som en riskfaktor. Nya regler som begränsar användningen har införts. Även det svenska Arbetsmiljöverket föreslår nu en begränsning av detonerande stubin i det nya regelverket för sprängarbeten som väntas träda i kraft den 1 juli i år.

Arbetsmiljörådet hos NCC Roads beslutade redan i höstas att företaget inte längre ska ta emot entreprenadberg som kan innehålla detonerande stubin.
– Vi skriver in detta i våra avtal och ställer krav på leverantörerna för att få fokus på problemet. Trots detta har vi även senare hittat cord i bergmassor som vi tvingats ta hand om även om vi inte haft några tillbud, berättar Thomas Blomgren. Han ser också utbildning som en viktig del i säkerhetsarbetet.
– Vi uppdaterar personalen så att alla vet hur odetonerat sprängämne ser ut och vad man ska göra när man stöter på det. Det är också viktigt att ha rutiner som säkerhetsavstånd och att alltid ha skydd på de maskiner som hanterar bergmassorna.

Kvaliteten på sprängmedel har försämrats

Åke Forsgärde är NCC Roads ansvarige för berghantering i norra Sverige. Han har 30 års erfarenhet av sprängmedel och anser att kvaliteten har försämrats under senare år.
– Tidigare hände det aldrig något. Men under 90-talet flyttades tillverkningen av dynamit till länder med lägre teknikkunnande och då började vi få den här typen av tillbud. Han välkomnarArbetsmiljöverkets nya regelverk som begränsar användningen av cord.
– Helt kommer inte problemet att försvinna. Det finns andra sprängämnen än cord som kan finnas i bergmassorna. Så grundregeln att alltid behandla en sprängsalva med respekt gäller. Jag har länge förespråkat att pansarglas och skyddsgaller ska vara obligatoriskt på lastmaskiner. Vid byggandet av Botniabanan har antalet oavsiktliga sprängningar minskat under 2006.
– Vi hade två oavsiktliga detonationer. Minskningen beror delvis på att vi spränger mindre, men också på att all uppmärksamhet gjort att alla entreprenörer i alla led har blivit mer medvetna om riskerna och skärpt säkerheten, säger Harry Sjödin, kvalitetschef vid Botniabanan.

TEXT: THOMAS EKENBERG
FOTO: ANDERS ANJOU

För att komma till artikeln tryck HÄR